INTARSIA
Åk 9
Ornamentala dekorationer utförda i trä
Intarsia (italienska intarsio), tekniken går ut på att tunna fanérbitar, efter att ha tillpassats med kniv eller lövsåg, limmas ovanpå en bottenyta av massivt trä eller annat skivmaterial så att de tillsammans bildar geometriska mönster eller figurativa bildframställningar.
FRAKTAL DESIGN
Åk 8
Från det lilla till det stora i tanke och görande…
Ett kunskapsområde som bygger på alla elevers individuella prestationer för ett gemensamt slutresultat.
SKULPTURAL HAND
Åk 7
Tanke – hand – uttryck…
Skulptur i progress, både referensmaterial, skisser och det färdiga arbetet presenteras och uttrycket motiveras av eleven.
BALANSFIGUR
Åk 6
Balansera mera…
Utifrån en enklare, egen skiss, ser eleven hur mycket material som behövs för att göra balansfiguren Eleven får även möjlighet att följa en arbetsbeskrivning för tillverkning av en balansfigur.
BRÄDKONSTRUKTION
Åk 5
Mycket knep och knåp ger till slut ett vackert skåp
Huvudsyftet med detta kunskapsområde är att eleverna tillverkar ett skåp eller skrin där stor vikt läggs vid att kunna sätta ett tydligt personligt uttryck på skåpet eller skrinet. Huvudsyftet med uppgiften är inte det praktiska görandet av skrinet utan förmågan att välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet.
“KOM-IHÅG-FIGUR”
Åk 4
Kom håg att inte glömma…
Utifrån en enklare, egen skiss och egentillverkade mallar, ser eleven hur mycket material som behövs för att göra ”Kom-ihåg-figuren”. Eleven får även möjlighet att följa en arbetsbeskrivning för tillverkning av en ”Kom-ihåg-figur”.
3D-TAVLA
Åk 3
Väggen kan vara bra att ha, om denna skall hänga bra!
Som en första uppgift i årskurs 3 kan detta kunskapsområde både ge bra förstakunskaper inom ämnet samtidigt som den färdiga 3D- tavlan fyller en funktion för framtida arbeten.
Inlägg av Carl HD
Lärare & Forskning i korthet
Vad? En webbplats med vetenskapliga nyheter om undervisning och lärande
För vem? Lärare & Forskning är en webbplats om forskning som ska hjälpa lärare med undervisningsutmaningar.
Varför? Lärarstiftelsen arbetar för att lärarna ska ha möjlighet att vara delaktiga i sin egen yrkesutveckling, i yrkets professionalisering och möjligheten att delta i det offentliga samtalet om skolan. Genom stipendier, bokprojekt och utställningar lyfts lärarnas egna yrkesutveckling och skolhistorien fram.
I en TED-talk med titeln “6 Secrets to Learning, Backed by Neuroscience,” delar Dr. Lila Landowski, insikter om hur man kan förbättra inlärningsprocessen. Hon diskuterar sex viktiga ingredienser för ett mer effektivt lärande baserat på neurovetenskap.
- Uppmärksamhet: Att ägna fokuserad uppmärksamhet åt en uppgift är avgörande för bibehållandet. Att eliminera distraktioner hjälper till att förbättra inlärningen.
- Vakenhet: Att vara alert under inlärning förbättrar minnesretention. Aktiviteter som träning, fokuserade andningstekniker och exponering för lätta stressfaktorer kan öka vakenhet.
- Sömn: Sömn är avgörande för minneskonsolidering. Korttidsminnen överförs till långtidsminnen under sömnen. Att prioritera sömn både före och efter inlärning är avgörande.
- Upprepning: Upprepning stärker neurala banor förknippade med inlärning. Frekvent övning och upprepning med jämna mellanrum, under flera dagar, hjälper till att skapa bestående minnen.
- Pauser: Genom att ta pauser mellan inlärningssessionerna kan hjärnan spela om och förstärka information undermedvetet. Korta pauser på 10-20 minuter förbättrar minnet.
- Misstag: Att omfamna misstag frigör neuromodulatorer som förbättrar uppmärksamhet och motivation. Att lära sig av misstag och engagera sig i utmanande uppgifter kan förbättra det övergripande lärandet. Dr. Landowski betonar vikten av att förstå neuroplasticitet, hjärnans förmåga att förändras fysiskt som svar på erfarenhet med bestående förändring, effektiv inlärning. Hon skingrar myten om att vissa individer till sin natur är mer begåvade, och betonar att övning, uthållighet och tidigt lärande bidrar till kompetensutveckling. Genom att införliva dessa neurovetenskapligt stödda strategier i inlärningsprocessen kan individer optimera sin förmåga att lära sig snabbare och mer effektivt.
Det är svårt att aktualisera, praktisera inlärningsmetoder och införliva dem i livet utan ett reellt behov att lära oss något. För individer med en inre motivation att lära och ett mindset att våga, är startsträckan kort och effekten hög. Oavsett förutsättningar är medvetenhet om hur inlärning sker ett steg mot förbättrat lärande.
Forskning visar tydlig att när vi skapar med händerna så ökar halten dopamin och att stressen minskar. Det finns även gott om forskning som visar hur den skapande handen stärker den kreativa förmågan, stärker kommunikationen mellan hjärnhalvorna men framför allt stimulerar stora delar av hjärnan. Läs mer här, Handkirurg med hjärnkoll
Självständigt tänkande kan läras ut precis som kreativitet eller värderingar kan, inte genom föreläsningar utan genom att främja rätt miljö som leder till utveckling av förmågan hos varje individ. Vi behöver ha fler samtal och färre föreläsningar i klassrummen. Ge eleverna öppna frågor, inte svar. Träna eleverna att svara “kan det vara såhär… eller jag tror att det är såhär…” Utan att döma, acceptera deras “jag vet inte” som ett svar. Låt det inte likställas med okunnighet eller dumhet. Intellektuell ödmjukhet ger livslångt lärande. Läs mer här, Every century and every generation has faced changes and new challenges.
Läsåret 2021-2022 är slut och det är dags för en liten summering. Läsåret inledes energiskt och avlutades som det påbörjades. Det är, för mig, en fröjd att följa våra fantastiska elevers skapandeprocesser. Elevernas kreativitet och skapande förmåga har verkligen satts på prov och de har i vanlig ordning levererat! Deras briljanta val och kloka överväganden har förevigats i dessa bilder, följ länken till bildportfolio->
Läsåret 2020-2021 närmar sig sitt slut och det är dags för en liten summering. Läsåret inledes med en pandemi som har utmanat oss på flera plan. Att bedriva fjärrundervisning i ett ämna som till sin karaktär är praktisk- teknisk har tvingat oss att vara extra kreativa, elevernas kreativitet och skapande förmåga har verkligen satts på prov och de har levererat! När vi varit i skolan har eleverna färdigställt sina uppgifter, vilket har manifesterats i en mängd briljanta val och kloka överväganden som har förevigats i dessa bilder, följ länken till bildportfolio->
Skolresultat beror på mycket mer än teoretisk begåvning, inget nytt i sig, men blanda inte ihop debatten om svag teoretisk begåvning med debatten om kunskapskraven och läroplanens utformning. Det finns många andra orsaker än låg intelligens till att elever inte når målen, skriver fyra psykologer.
I den senaste läroplanen har särskilt krav på barns exekutiva förmågor, det vill säga att planera, organisera, reflektera och att självständigt utföra skolarbete ökat. Frågan som ställs i denna studie är, har alla barn i grundskolan förutsättningar att klara nuvarande läroplanens krav?
Läs originalstudien i dess helhet här, Läkartidningen. 2018;115:EY3L
Läsåret 2018-2019 närmar sig sitt slut och det är dags för en liten summering. Så fantastiskt mycket har hänt under året. Elevernas kreativitet och skapande förmåga har manifesterats i en mängd briljanta val och kloka överväganden som har förevigats i dessa bilder, följ länken till bildportfolio->
Huvudsyftet med utbildning idag är att ge eleverna viss specialistkunskap som behövs för ett jobb, och det viktigaste är att förbereda dem för framtida lärande. Att förbereda eleverna för “livslångt lärande” är mer komplicerat. Det innebär i grunden att skapa en balans mellan teori och praktik. I en världen som kännetecknas av en okänd framtid borde följande förutsättningar vara givna: våra elever måste vara mycket anpassningsbara, flexibla, kreativa, lärande hela livet och oerhört nyfikna. För att ge framtida generationer rätt kompetens och kunskap är det viktigast att inte bara veta hur högre utbildningsinstitut skall ta sig an nya utmaningar, men också veta hur utbildningen skall transformeras.
Artikeln i dess helhet finns att läsa här
e-Journal of The World Academy of Art & Science
Vi lever i en komplex värld som svämmar över av information. Vart vi än vänder oss möts våra sinnen av en mängd digital information, och med mobilerna i fickan är allt bara ett knapptryck bort. Annat var det år 1899…
REGLER FÖR EN LÄRARINNA.
1. Gif icke barnen för långa läxor. de måste ha tid att leka, äta och sova.
2. Låt icke det du lär barnen övergå deras förstånd. Mycket av hvad barnen höra i skolan kunna de ej fatta och lära följaktligen mycket lite däraf.
3. Kom ihåg att det är barnen som skola tänka, icke du som skall tänka för dem, att det är dem, som skall tala och icke du som skall tala för dem, att det är de, som skola använda sina krafter, då bli icke dina utslitna i förtid.
4. Försök få en god läroton. en mjuk vänlig röst är musik i en lärosal.
5. Öva dina lärjungar i att tala sitt modersmål väl, men avbryt dem icke med dina rättelser under det att de tala. När de tystnat skall du komma med dina anmärkningar. Sedan må de omsäga meningen som den bör vara.
6. Upprepa högst sällan en fråga. Vänj dina lärjungar att höra efter hvad du säger. uppmärksamhet har en lärarinna rättighet att fordra.
7. Gif dina tröga lärjungar tid att tänka efter. Det bästa beröm en inspektör gav en lärarinna var: Hon gav sina trögtänkta pojkar tid att fundera ut svaret på sina frågor.
Ur Tidningen för lärarinnor nummer 31, 1899