Forskning visar tydlig att när vi skapar med händerna så ökar halten dopamin och att stressen minskar. Det finns även gott om forskning som visar hur den skapande handen stärker den kreativa förmågan, stärker kommunikationen mellan hjärnhalvorna men framför allt stimulerar stora delar av hjärnan. Läs mer här, Handkirurg med hjärnkoll
Kategori: Forskning
Självständigt tänkande kan läras ut precis som kreativitet eller värderingar kan, inte genom föreläsningar utan genom att främja rätt miljö som leder till utveckling av förmågan hos varje individ. Vi behöver ha fler samtal och färre föreläsningar i klassrummen. Ge eleverna öppna frågor, inte svar. Träna eleverna att svara “kan det vara såhär… eller jag tror att det är såhär…” Utan att döma, acceptera deras “jag vet inte” som ett svar. Låt det inte likställas med okunnighet eller dumhet. Intellektuell ödmjukhet ger livslångt lärande. Läs mer här, Every century and every generation has faced changes and new challenges.
Skolresultat beror på mycket mer än teoretisk begåvning, inget nytt i sig, men blanda inte ihop debatten om svag teoretisk begåvning med debatten om kunskapskraven och läroplanens utformning. Det finns många andra orsaker än låg intelligens till att elever inte når målen, skriver fyra psykologer.
I den senaste läroplanen har särskilt krav på barns exekutiva förmågor, det vill säga att planera, organisera, reflektera och att självständigt utföra skolarbete ökat. Frågan som ställs i denna studie är, har alla barn i grundskolan förutsättningar att klara nuvarande läroplanens krav?
Läs originalstudien i dess helhet här, Läkartidningen. 2018;115:EY3L
Huvudsyftet med utbildning idag är att ge eleverna viss specialistkunskap som behövs för ett jobb, och det viktigaste är att förbereda dem för framtida lärande. Att förbereda eleverna för “livslångt lärande” är mer komplicerat. Det innebär i grunden att skapa en balans mellan teori och praktik. I en världen som kännetecknas av en okänd framtid borde följande förutsättningar vara givna: våra elever måste vara mycket anpassningsbara, flexibla, kreativa, lärande hela livet och oerhört nyfikna. För att ge framtida generationer rätt kompetens och kunskap är det viktigast att inte bara veta hur högre utbildningsinstitut skall ta sig an nya utmaningar, men också veta hur utbildningen skall transformeras.
Artikeln i dess helhet finns att läsa här
e-Journal of The World Academy of Art & Science
Forskare i Lund har upptäckt en relation mellan hjärnstruktur och förmåga att lära sig ett nytt språk. Ju tjockare hjärnbark försöksdeltagare hade i Brocas område desto bättre var de på att förstå grammatiken i ett påhittat språk som de aldrig hade stött på förut.
– Det har länge varit känt att hjärnan förändras vid inlärning av ett nytt språk men inte hur förhållandet mellan inlärningsförmåga och hjärnans utseende ser ut innan man lärt sig ett nytt språk, säger Mikael Roll, neurolingvist vid Lunds universitet och en av forskarna bakom studien.
Läs gärna hela artikeln
Forskning i anslutning till de frågor lärare möter i sin yrkesutövning är betydelsefull för såväl lärarprofessionens som skolans utveckling.
– en vetenskaplig tidskrift om forskning med och för lärare.
Vad kan man när man kan tillverka ett uttryck i slöjdföremål?
Läs gärna hela artikeln här.
Direktlänk till PDF
pdf-dokument.
Ett team, lett av neurovetenskapsforskaren Michele Bellesi, från Marche Polytechnic University, har kollat på hur vår hjärna reagerar på för lite sömn och har kommit fram till att hjärnan vid för lite sömn börjar att ”äta sig själv”. När vi sover brukar hjärnan arbeta och rensa bort de toxiska biprodukter av de neurala aktiviteter som lämnats kvar under dagen, men forskarna märkte att hjärnan börjar arbeta på ett liknande sätt när vi inte har fått tillräckligt mycket sömn. Denna rensning är däremot inte lika bra för oss som den resning hjärnan gör när vi sover då hjärnan går in i ett slags hyperaktivt läge och börjar ta bort en signifikant mängd neuroner och synoptiska anslutningar. Skadorna av denna rensning kan kanske inte heller vändas med återhämtning av sömn.
Förstå hjärnan – hjälp dina elever till bättre prestationer.
Elever är mer benägna att skapa nya kopplingar i hjärnan om de kan koppla teorin till en personlig upplevelse.
Höstterminens andra vecka är på ingående och därmed läxorna. Det är på sin plats med ett par tips om hur man kan förbättra sin inlärning.
- Sätt upp mål. Det är lättare att hitta motivation till att lära sig om man sätter upp mål.
Sov, träna och ät bra. För att hjärnan ska klara alla processer som måste ske för att bilda nya minnen är det viktigt med energi och vila. Se därför till att hålla dig i form och att du får tillräckligt med sömn. - Fokusera. Det kan vara svårt när mycket händer runt omkring en. Försök att inte omedelbart titta på och svara på plingen i dina tekniska prylar, lägg undan telefonen. Prioritera skolan när du är där.
- Sprid ut pluggandet. Inför prov är det viktigt att inte memorera allting dagen före. Då kommer kunskapen bara bli ytlig och glöms lätt bort.
Gör läxorna tidigt. Skjut inte upp läxorna till det sista du gör innan du somnar för då tar de längre tid och du lär dig troligen sämre. - Var rädd om den positiva känslan. När man skapar varaktiga minnen är känslan det kanske allra viktigaste. Man minns bättre om man upplever skolan och inlärningen som positiv.
- Hjälp varandra. Att ta hjälp av klasskompisarna och till exempel anordna frågesporter tillsammans är bra för inlärningen.
- Våga misslyckas, det hör till. Läs mer om denna punkt här,
Övriga källor: Lars Olson, hjärnforskare och professor i neurobiologi vid Karolinska institutet och Torkel Klingberg, hjärnforskare och professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet. SVT/vetenskap
mer om hur hjärnan fungerar!
Lärare behöver lära sig mer om hur hjärnan fungerar, särskilt i förhållande till digitala hjälpmedel. Det menar författaren och journalisten Tomas Dalström – som helst vill se ett totalt mobilstopp i skolan.
Inlärning är en process som tar viktiga delar av hjärnan i anspråk.
– Du kan tänka dig ett timglas. Informationen kommer in där uppe, och sedan mellanlandar den i midjan, det som är arbetsminnet. Det är där inlärning och läs- och skrivprocesser äger rum, det mest krävande arbete hjärnan utför, säger Tomas Dalström.
Han är aktuell med boken ”Din hjärna från 2008 är effektivare en den du har idag. Så kan du återställa den”. Boken baserar sig på internationell forskning.
Tillsammans med Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, har Tomas Dalström skrivit en debattartikel om hur skolan kan arbeta smartare med digitala medier och inlärning, utifrån kunskaper om hur hjärnan och inlärningen funkar.
– Det pratas mycket om pedagogik på lärarutbildningen. Men med kunskap om hur hjärnan fungerar kan vi lärare strukturera arbetet annorlunda, säger Åsa Fahlén.
Hon vill se större inslag av neurovetenskaplig forskning på utbildningen och fortbildning för de lärare som redan är i verksamhet.
Tomas Dalström vill helst av allt se ett totalt mobilförbud på skolan. Han menar att vi var smartare innan 2008, då bredbandet kopplades in i Sverige och vi fick smarta mobiler och sociala medier.
– Hjärnan kräver sammanhållen tid för att du ska lära dig något. Om du tittar på mobilen hela tiden så blir resultatet inte bra. Man kan inte sätta på och stänga av som en lysknapp, säger han.
– Eleverna tycker nog att de kan multitaska, vilket jag menar att de inte kan säger Åsa Fahlén. Om vi inte förklarar för dem hur det funkar, så kan vi inte jobba med undervisning på hjärnans villkor, säger Tomas Dalström.
TOMAS DALSTRÖMS TIPS FÖR EN MER HJÄRNSMART SKOLA
Inför mobilförbud på skolan om telefonen inte ska användas i själva undervisningen. Fäll ner skärmen när datorn inte ska användas. Arbetsminnet och lagringen av kunskap kräver energi hjärnkraft och tid och inlärningsprocessen blir avbruten när vi fokuserar på sociala medier eller annat.
Berätta för eleverna varför de bör undvika att skärma och att inlärning pågår dygnet runt. Det som du har lärt dig programmeras in när du sover och en tonåring behöver mellan 8 och 10 timmars sömn. Den som tittar på surfplatta får svårare att somna på grund av det blå ljuset.
Studiero är A och O. När elever störs i sin läsning av ett stökigt klassrum eller av sin mobiltelefon flyttas uppmärksamheten från texten till det som stör. Det tar tid att komma tillbaka mentalt. Forskning visar att elever som tillbringar mycket tid på Facebook också har sämre resultat i PISA.
Läsning sker bäst på papper – fortfarande. Hjärnan arbetar lättare med naturligt ljus och inte med bakgrundsljus som på en skärm eller i telefonen. Längst i utvecklingen av det naturliga ljuset har läsplattan kommit.
Läs helst på papper, men hellre på dator än på mobilen. Det är dubbelt så svårt att förstå läsning på mobiltelefonen jämfört med på datorn. Det har bland annat med scrollningen att göra, som avbryter läsprocessen.
Ta pauser. Förklara för eleverna att det är viktigt att komma ut ur klassrummet och göra något annat. Hjärnan behöver det för att bearbeta de nya kunskaperna.
Träna på studieteknik som baserar sig på hur hjärnan fungerar.
Förklara hur viktig sömnen är, att det är på natten som hjärnan plockar upp ny kunskap och för över den till hårddisken, det vill säga långtidsminnet.
Artikeln är i stora delar återgiven. Ursprungligen PUBLICERAD 10 MAJ 2017, Skolvärlden
Källa: Tomas Dalström
Se även