Carl H

Inlägg av Carl H

Skolstart

Du kommer att interagera med många personer på din väg genom årskurserna i skolan. Alla kan lära sig något av alla andra. Det spelar ingen roll hur en persons livssituation är, alla har med sig unika upplevelser, kunskaper och perspektiv på världen. Genom att interagera med andra i skolan kan du skaffa dig värdefull kunskap och information som kommer att hjälpa dig i alla delar av din skolgång och livet i stort. Att samarbeta med andra och ta vara på  mångfald gör det möjligt att förstå att:

  • Din utgångspunkt inte är det enda perspektiv som existerar.
  • Det finns många sätt att lösa problem, beroende på ens perspektiv och erfarenheter.
  • Ibland har människor färdigheter och förmågor som kan överraska och förvåna dig.
  • Då du på förhand inte vet en persons bakgrund eller situation innebär det att du aldrig skall anta något, ställ alltid frågor innan du drar förhastade slutsats.

Disciplinproblemen i den svenska skolan

Få saker är så omdebatterade som ordning och reda i våra klassrum. OECD är tydliga med att klassrum som präglas av ordning och arbetsro är relaterade till bättre kunskapsresultat, oavsett den socioekonomiska elevsammansättningen på skolan. Siffrorna talar klarspråk. I den senaste undersökningen uppger var tredje elev att de känner sig störda i sitt arbete av andra elever på nästan alla lektioner.

Läs detta intressanta blogginlägg av Isak Skogstad, ordförande för LÄRARNAS RIKSFÖRBUNDS studerandeförening, i dess helhet.

Se upp för härskartekniker

De fem ursprungliga härskarteknikerna

Osynliggörande: Någon prasslar med ett papper, gäspar eller vänder sig mot någon annan när du pratar. Du blir ignorerad.

Förlöjligande: Genom att exempelvis säga ”lilla vän” eller dra ett skämt på din bekostnad förminskar den som utövar härskartekniker dig.

Undanhållande av information: Det kan vara att de i maktposition på arbetsplatsen tar en öl eller en bastu efter jobbet och fattar informella beslut. När du saknar information kan du känna dig korkad och efter.

Dubbelbestraffning: Vad du än gör får du kommentarer om att det är fel. Går du på ett möte under kvällen försummar du dina barn, stannar du i stället hemma är du oseriös.

Påförande av skuld och skam: Ofta en kombination av förlöjligande och dubbelbestraffning. Exempelvis om du som kvinna utsätts för sexuella trakasserier men får veta att du har dig själv att skylla med anledning av dina kläder.

(Källa: Berit Åhs, professor i socialpsykologi.)

Och tio sätt att hantera och motverka dem

1. Synliggör och beskriv situationen och vad personen gör. Att påtala och synliggöra beteendet är
    ofta det effektivaste sättet att få bukt med det.

2. Tala om hur du upplever beteendet och vilka konsekvenser det medför.

3. Fråga personen vad denne menade med sitt uttalande/beteende och vad denne tänker om
    det hela.

4. Tala om konkret vad du vill att personen gör annorlunda i framtiden.

5. Sök stöd att diskutera dina tankar med någon nära vän eller kollega. Kanske situationen behöver
    uppmärksammas med stöd av chefen?

6. Stötta andra. Alla i en grupp har ansvar för att undvika att härskartekniker befästs. Genom att
    stötta andra som blir utsatta kan du också bidra till att stävja dessa beteenden i en grupp.

7. Ta en titt på dig själv. Inse att vi har olika saker i bagaget som kan göra att vi är extra mottagliga
    för vissa härskartekniker. Det gäller att inte göra sig själv till offer. Kan det vara så att du
    överreagerar, använder egna härskartekniker eller kan du på något sätt motverka att beteendet
    upprepas?

8. Var tydlig med var gränserna går och vilka beteenden som inte är acceptabla, även om du
    riskerar sura miner.

9. Försök förändra oönskade beteenden hos medarbetare genom att ge tydlig feedback – att
    förstärka bra beteenden och försvaga dåliga.

10. Ha koll. Var extra vaksam i vissa situationer, till exempel vid möten. Får alla komma till tals och
      lyssnar de andra? Har någon tendens att avbryta andra gång på gång? Finns det personer som
      ”tar över” andras idéer och gör dem till sina? Spelar någon på sin kvinnlighet/manlighet så       att andra tystnar? Har jag några som ständigt tävlar i fråga om kompetens?

Du är dum – Katarina Gospic vet varför

Hur mycket påverkas vi av vår uppväxt och miljö?
Vad är det som gör att folk inte kan bete sig?
Är vi människor ögontjänare som vill bli accepterade av vår sociala grupp, vilken den än är?

Hjärnforskaren Katarina Gospic har utifrån sin forskning en del svar, med bättre kunskap om hjärnan kan vi hejda impulsen att trakassera andra – och även stå emot grupptryck, hävdar hon.

Läs denna intressanta artikel av Behrang Behdjou om Katarina Gospic.

Sämre betyg när sömnen brister

En studie gjord av norska, amerikanska och svenska forskare visar att de gymnasieelever som gick och lade sig mellan 22 och 23 på vardagskvällar hade ett bättre medelbetyg än de som la sig senare. Ju mindre sömn, desto sämre var betygen, enligt studien som publiceras i Journal of Sleep Research och där nära 8 000 ungdomar ingick. Det visade sig också att betygen påverkades till det sämre om man lade sig betydligt senare på helgerna än på veckodagarna.

“Våra fynd tyder på att tidigare sänggående, och att uppmuntra liknande sömnrutiner under veckan, är viktigt för den akademiska prestationen”, säger huvudförfattaren Marie Hysing i ett pressmeddelande.

The unbearable lightness of learning

Denna diskussion börjar med att närma sig frågan – Vad kan vi lära oss av att ge LSD till elefanter? Och därifrån bli det bara konstigare. Linderoth undersöker frågor som – Är det möjligt att ha en teori om lärande utan begreppet minne? Varför är de första videospel ett av mänsklighetens viktigaste tekniska revolutioner? Varför är Gibson och Gibson en lämpligare grund än Vygotskij för en marxistisk psykologi? Och vilka är de didaktiska konsekvenser allt detta, varför är affordance viktigt?

Se Jonas Linderoths installationstal, rel. nytillträdd professor.