Forskning i anslutning till de frågor lärare möter i sin yrkesutövning är betydelsefull för såväl lärarprofessionens som skolans utveckling.
– en vetenskaplig tidskrift om forskning med och för lärare.
Vad kan man när man kan tillverka ett uttryck i slöjdföremål?
Läs gärna hela artikeln här.
Direktlänk till PDF
pdf-dokument.
Ett team, lett av neurovetenskapsforskaren Michele Bellesi, från Marche Polytechnic University, har kollat på hur vår hjärna reagerar på för lite sömn och har kommit fram till att hjärnan vid för lite sömn börjar att ”äta sig själv”. När vi sover brukar hjärnan arbeta och rensa bort de toxiska biprodukter av de neurala aktiviteter som lämnats kvar under dagen, men forskarna märkte att hjärnan börjar arbeta på ett liknande sätt när vi inte har fått tillräckligt mycket sömn. Denna rensning är däremot inte lika bra för oss som den resning hjärnan gör när vi sover då hjärnan går in i ett slags hyperaktivt läge och börjar ta bort en signifikant mängd neuroner och synoptiska anslutningar. Skadorna av denna rensning kan kanske inte heller vändas med återhämtning av sömn.
Förstå hjärnan – hjälp dina elever till bättre prestationer.
Elever är mer benägna att skapa nya kopplingar i hjärnan om de kan koppla teorin till en personlig upplevelse.
Läs- och skrivkunnighet är en mänsklig rättighet och grunden för allt lärande.
Det finns ca 780 miljoner människor i världen som inte är läs- och skrivkunniga idag. Det innebär att 16 % av världens befolkning inte kan läsa eller skriva. Av dessa är två tredjedelar kvinnor.
Se även
Höstterminens andra vecka är på ingående och därmed läxorna. Det är på sin plats med ett par tips om hur man kan förbättra sin inlärning.
Övriga källor: Lars Olson, hjärnforskare och professor i neurobiologi vid Karolinska institutet och Torkel Klingberg, hjärnforskare och professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet. SVT/vetenskap
Sommarlovet är över. Det är dags att tänka på det nya skolåret. Och medan vissa är angelägna om att träffa sina lärare och träffa sina vänner för att berätta om sina sommaräventyr, är andra mer bekymrade över det nya året. Här är några tips för en smidig skolstart, som hjälper dig att undvika stressen och organisera din studiemiljö.
Återgå till rutiner.
Under helgdagar tillåtits barn ofta vara upp längre på kvällarna, sova länge på dagarna och äta lite av vad de ville när som helst. Det kommer inte att fungera när skolan startar. Du bör återgå till rutiner, ha regelbundna läggtider och tillräckligt med timmar av sömn. Detta kräver naturligtvis flera dagar av “anpassning”.
Skapa en trevlig studiemiljö.
Några dagar innan skolan börjar, gör en städning av skrivbordet eller den studieplats du föredrar. Gör det till en bekväm plats att göra dina läxor på. Din studieplats bör vara ett tyst, väl upplyst ställe där det känns bra. Samla ihop och ha koll på det skolmaterial, dator och annan utrustning du kommer att behöva för ditt skolarbete.
Ny i klassen.
Börja bygga nya relationer i din nya skolmiljö. Det blir lätt för dig att skaffa nya vänner om du är villig att dela med dig av allt det positiva du har inom dig. Tänk på att följa de regler som gäller i den nya skolan. Dina nya klasskamrater kommer säkert visa dig runt på skolan. Din nya lärare kommer också presentera dig för dina klasskamrater så du kan känna dig lugn över att läraren tar väl hand om dig.
Tidig kontakt – Utveckla dialog.
Om du känner dig ängslig inför det nya skolåret är det väldigt viktigt att prata med dina föräldrar om dina känslor. Be dina föräldrar att ta kontakt med skolan för ett möte innan skolan börjar. Genom dialog kommer vi säkert hitta sätt att hjälpa dig att komma över din ängslan och skapa förtroende. Vi tror på dina förmågor och kommer att vara villiga att hjälpa dig där det behövs. Det är också viktigt att du utvecklar självförtroende och tror på din egen potential, som lärare finns vi där för att hjälpa dig med det.
Undvik, övervinn eventuell stress.
Om du är alltför orolig över att underprestera är det viktig att du bearbeta dina negativa tankar, speciellt om de handlar om att misslyckas i skolan. Utmana dina negativa tankar, tänk på att du är värdefull som person och har drömmar inför framtiden. Din prestation kommer att öka avsevärt när du tänker positivt och när du inte är stressad.
Öva på att sätta upp mål och arbeta mot uppsatta mål.
Finn glädje i att sätta upp mål för dig själv, så att du kan överbrygga dina svagheter och arbeta för att nå din fulla potential. Dina studiemål måste vara realistiska och uppnåeliga. Börja med små steg för att nå högre mål.
Det skall kännas motiverande.
Att uppnå några mål kommer säkert att motivera dig för att nå mer utmanande mål. En annan motiverande faktor skulle vara att förstå att du arbetar främst för dig själv och din framtida karriär. Förutom de externa belöningar som dina föräldrar kan lova dig, måste du förstå, att göra ditt bästa, är din chans till självutveckling. Ha i åtanke att dina framtidsutsikter hänger samman med dina dina betyg.
Inspiration.
Kolla på dessa filmklipp och fundera på vad de kan betyda för dig.
Följ ett eller flera av dessa tips och du kommer att upptäcka en förändring!
Baktips inför semestern!
Baka baka kaka!
Vem ska kakan smaka?
Det skall far och det skall mor,
lillasyster, storebror.
Skall det bli till flera
får vi baka mera:
Fördelar
Nackdelar
Receptet i dess helhet om du vill dela det vidare
Ingredienser
1 kkp vänliga ord
2 rågade kkp förståelse
4 tsk tid och tålamod
1 nypa varm personlighet
1 stänk humor
Tillredning
Väg orden noga och tillsätt den rågade förståelsen
Använd god tid och glöm inte tålamodet
Öka på elden med den varma personligheten, men den får ej koka
Håll temperaturen låg och ha alltid humorn tillhands.
Skolåret är nästan över och sommarlovet är runt hörnet. Var tog de senaste tolv månaderna vägen? Det är så de vuxna ser på tid. Barn tycker, varför tog det så lång tid? Olika åldrar, olika perspektiv. Eleverna längtar vanligtvis till helgerna, lämna tanken på skolarbete, tider, schema och lärare. Det är bara naturligt. Men innan det blir dags för sommarlov och semester skall vi fundera över hur vi skall runda av skolåret. Om ditt barn avslutar grundskolan kommer det att bli extra spännande, nästan ceremoniellt, gymnasiet väntar, en ny spännande tid börjar. Barn i alla åldrar mår bra av beröm, speciellt beröm från vårdnadshavare. Beröm barnets arbetsinsats, dess prestationer och framgångar, det sätter tonen för kommande skolår.
Innan vi går på semester så vill jag tipsa om ett par saker.
Läs gärna berättelsen om Otto Salomons gärningar! Sammanställt av Hans Thorbjörnsson.
Salomon created what he called Swedish educational sloyd or Nääs-slöjd. Most important was the system —a number of principles or aims that should not to be changed.
The system of educational handicrafts included the following aims.
(Numbers 1 to 8 are of a formative character, numbers 9 and 10 can be classified as utilitarian).
Lärare behöver lära sig mer om hur hjärnan fungerar, särskilt i förhållande till digitala hjälpmedel. Det menar författaren och journalisten Tomas Dalström – som helst vill se ett totalt mobilstopp i skolan.
Inlärning är en process som tar viktiga delar av hjärnan i anspråk.
– Du kan tänka dig ett timglas. Informationen kommer in där uppe, och sedan mellanlandar den i midjan, det som är arbetsminnet. Det är där inlärning och läs- och skrivprocesser äger rum, det mest krävande arbete hjärnan utför, säger Tomas Dalström.
Han är aktuell med boken ”Din hjärna från 2008 är effektivare en den du har idag. Så kan du återställa den”. Boken baserar sig på internationell forskning.
Tillsammans med Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, har Tomas Dalström skrivit en debattartikel om hur skolan kan arbeta smartare med digitala medier och inlärning, utifrån kunskaper om hur hjärnan och inlärningen funkar.
– Det pratas mycket om pedagogik på lärarutbildningen. Men med kunskap om hur hjärnan fungerar kan vi lärare strukturera arbetet annorlunda, säger Åsa Fahlén.
Hon vill se större inslag av neurovetenskaplig forskning på utbildningen och fortbildning för de lärare som redan är i verksamhet.
Tomas Dalström vill helst av allt se ett totalt mobilförbud på skolan. Han menar att vi var smartare innan 2008, då bredbandet kopplades in i Sverige och vi fick smarta mobiler och sociala medier.
– Hjärnan kräver sammanhållen tid för att du ska lära dig något. Om du tittar på mobilen hela tiden så blir resultatet inte bra. Man kan inte sätta på och stänga av som en lysknapp, säger han.
– Eleverna tycker nog att de kan multitaska, vilket jag menar att de inte kan säger Åsa Fahlén. Om vi inte förklarar för dem hur det funkar, så kan vi inte jobba med undervisning på hjärnans villkor, säger Tomas Dalström.
TOMAS DALSTRÖMS TIPS FÖR EN MER HJÄRNSMART SKOLA
Inför mobilförbud på skolan om telefonen inte ska användas i själva undervisningen. Fäll ner skärmen när datorn inte ska användas. Arbetsminnet och lagringen av kunskap kräver energi hjärnkraft och tid och inlärningsprocessen blir avbruten när vi fokuserar på sociala medier eller annat.
Berätta för eleverna varför de bör undvika att skärma och att inlärning pågår dygnet runt. Det som du har lärt dig programmeras in när du sover och en tonåring behöver mellan 8 och 10 timmars sömn. Den som tittar på surfplatta får svårare att somna på grund av det blå ljuset.
Studiero är A och O. När elever störs i sin läsning av ett stökigt klassrum eller av sin mobiltelefon flyttas uppmärksamheten från texten till det som stör. Det tar tid att komma tillbaka mentalt. Forskning visar att elever som tillbringar mycket tid på Facebook också har sämre resultat i PISA.
Läsning sker bäst på papper – fortfarande. Hjärnan arbetar lättare med naturligt ljus och inte med bakgrundsljus som på en skärm eller i telefonen. Längst i utvecklingen av det naturliga ljuset har läsplattan kommit.
Läs helst på papper, men hellre på dator än på mobilen. Det är dubbelt så svårt att förstå läsning på mobiltelefonen jämfört med på datorn. Det har bland annat med scrollningen att göra, som avbryter läsprocessen.
Ta pauser. Förklara för eleverna att det är viktigt att komma ut ur klassrummet och göra något annat. Hjärnan behöver det för att bearbeta de nya kunskaperna.
Träna på studieteknik som baserar sig på hur hjärnan fungerar.
Förklara hur viktig sömnen är, att det är på natten som hjärnan plockar upp ny kunskap och för över den till hårddisken, det vill säga långtidsminnet.
Artikeln är i stora delar återgiven. Ursprungligen PUBLICERAD 10 MAJ 2017, Skolvärlden
Källa: Tomas Dalström
Se även
