Kategori: Forskning

Pluggtips!

0 Kommentarer
Forskning, Tankar

Höstterminens andra vecka är på ingående och därmed läxorna. Det är på sin plats med ett par tips om hur man kan förbättra sin inlärning.

  • Sätt upp mål. Det är lättare att hitta motivation till att lära sig om man sätter upp mål.
    Sov, träna och ät bra. För att hjärnan ska klara alla processer som måste ske för att bilda nya minnen är det viktigt med energi och vila. Se därför till att hålla dig i form och att du får tillräckligt med sömn.
  • Fokusera. Det kan vara svårt när mycket händer runt omkring en. Försök att inte omedelbart titta på och svara på plingen i dina tekniska prylar, lägg undan telefonen. Prioritera skolan när du är där.
  • Sprid ut pluggandet. Inför prov är det viktigt att inte memorera allting dagen före. Då kommer kunskapen bara bli ytlig och glöms lätt bort.
    Gör läxorna tidigt. Skjut inte upp läxorna till det sista du gör innan du somnar för då tar de längre tid och du lär dig troligen sämre.
  • Var rädd om den positiva känslan. När man skapar varaktiga minnen är känslan det kanske allra viktigaste. Man minns bättre om man upplever skolan och inlärningen som positiv.
  • Hjälp varandra. Att ta hjälp av klasskompisarna och till exempel anordna frågesporter tillsammans är bra för inlärningen.
  • Våga misslyckas, det hör till. Läs mer om denna punkt här,

GRIT – Nyckel till framgång


Övriga källor: Lars Olson, hjärnforskare och professor i neurobiologi vid Karolinska institutet och Torkel Klingberg, hjärnforskare och professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet. SVT/vetenskap

Lärare behöver lära sig

0 Kommentarer
Forskning, Skolutveckling

mer om hur hjärnan fungerar!

Lärare behöver lära sig mer om hur hjärnan fungerar, särskilt i förhållande till digitala hjälpmedel. Det menar författaren och journalisten Tomas Dalström – som helst vill se ett totalt mobilstopp i skolan.

Inlärning är en process som tar viktiga delar av hjärnan i anspråk.

– Du kan tänka dig ett timglas. Informationen kommer in där uppe, och sedan mellanlandar den i midjan, det som är arbetsminnet. Det är där inlärning och läs- och skrivprocesser äger rum, det mest krävande arbete hjärnan utför, säger Tomas Dalström.

Han är aktuell med boken ”Din hjärna från 2008 är effektivare en den du har idag. Så kan du återställa den”. Boken baserar sig på internationell forskning.

Tillsammans med Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, har Tomas Dalström skrivit en debattartikel om hur skolan kan arbeta smartare med digitala medier och inlärning, utifrån kunskaper om hur hjärnan och inlärningen funkar.

– Det pratas mycket om pedagogik på lärarutbildningen. Men med kunskap om hur hjärnan fungerar kan vi lärare strukturera arbetet annorlunda, säger Åsa Fahlén.

Hon vill se större inslag av neurovetenskaplig forskning på utbildningen och fortbildning för de lärare som redan är i verksamhet.

Tomas Dalström vill helst av allt se ett totalt mobilförbud på skolan. Han menar att vi var smartare innan 2008, då bredbandet kopplades in i Sverige och vi fick smarta mobiler och sociala medier.

– Hjärnan kräver sammanhållen tid för att du ska lära dig något. Om du tittar på mobilen hela tiden så blir resultatet inte bra. Man kan inte sätta på och stänga av som en lysknapp, säger han.

– Eleverna tycker nog att de kan multitaska, vilket jag menar att de inte kan säger Åsa Fahlén. Om vi inte förklarar för dem hur det funkar, så kan vi inte jobba med undervisning på hjärnans villkor, säger Tomas Dalström.

TOMAS DALSTRÖMS TIPS FÖR EN MER HJÄRNSMART SKOLA

Inför mobilförbud på skolan om telefonen inte ska användas i själva undervisningen. Fäll ner skärmen när datorn inte ska användas. Arbetsminnet och lagringen av kunskap kräver energi hjärnkraft och tid och inlärningsprocessen blir avbruten när vi fokuserar på sociala medier eller annat.

Berätta för eleverna varför de bör undvika att skärma och att inlärning pågår dygnet runt. Det som du har lärt dig programmeras in när du sover och en tonåring behöver mellan 8 och 10 timmars sömn. Den som tittar på surfplatta får svårare att somna på grund av det blå ljuset.

Studiero är A och O. När elever störs i sin läsning av ett stökigt klassrum eller av sin mobiltelefon flyttas uppmärksamheten från texten till det som stör. Det tar tid att komma tillbaka mentalt. Forskning visar att elever som tillbringar mycket tid på Facebook också har sämre resultat i PISA.

Läsning sker bäst på papper – fortfarande. Hjärnan arbetar lättare med naturligt ljus och inte med bakgrundsljus som på en skärm eller i telefonen. Längst i utvecklingen av det naturliga ljuset har läsplattan kommit.

Läs helst på papper, men hellre på dator än på mobilen. Det är dubbelt så svårt att förstå läsning på mobiltelefonen jämfört med på datorn. Det har bland annat med scrollningen att göra, som avbryter läsprocessen.

Ta pauser. Förklara för eleverna att det är viktigt att komma ut ur klassrummet och göra något annat. Hjärnan behöver det för att bearbeta de nya kunskaperna.

Träna på studieteknik som baserar sig på hur hjärnan fungerar.

Förklara hur viktig sömnen är, att det är på natten som hjärnan plockar upp ny kunskap och för över den till hårddisken, det vill säga långtidsminnet.

Artikeln är i stora delar återgiven. Ursprungligen PUBLICERAD 10 MAJ 2017, Skolvärlden
Källa: Tomas Dalström

Se även

Hjärnplasticitet

0 Kommentarer
Forskning, Tankar

Vår hjärna har en fantastisk förmåga att ändra sin struktur under hela vårt liv. Den anpassar sin struktur efter den miljö vi lever i och de uppgifter vi ställs inför. Det är detta som menas med att hjärnan är plastisk och innebär att vår hjärna omorganiserar sig så att vi som individer hela tiden lär oss nya saker och kan förbättra vår hjärnas funktioner.

Hjärnans plasticitet, förmåga att omforma sig har betydelse i alla stadier i en persons liv, fast på olika sätt. Hjärnan omformas inte bara hos det utvecklande barnet, utan även senare, i vuxen ålder. Det finns en livslång hjärnplasticitet som innebär att hjärnan svarar på den miljö vi lever i och vad vi upplever. Den byggs hela tiden om och formar sig efter hur den används.

Det är idag fastställt att vi kan påverka vår hjärnas plasticitet så frågan blir, vilka förmågor vill vi träna upp? Varje dag, hela livet, bygger hjärnan om sig för att anpassa sig till våra kunskaper, erfarenheter och tankar. Det gör att vi har alla möjligheter att forma hjärnan precis som vi vill ha den. Vill vi ha hjärna som ser nya möjligheter eller hinder?

Vi kan stimulera vår hjärna att vara plastisk och formbar genom att vara fysiskt och mentalt aktiva. Omfattande forskning visar att fysisk aktivitet samt stimulering av våra olika sinnen aktiverar dessa processer som styr hjärnans plasticitet.  Kombinationer av fysisk aktivitet och berikad lärmiljö utgör med stor sannolikhet nyckelkomponenter i ett koncept för långsiktigt god hjärnhälsa och gynnsam inlärning.

Se även

”inte än” mentalitet

0 Kommentarer
Forskning, Skolutveckling, Tankar

Det här blogginlägget skall sporra till att skapa en ”inte än” mentalitet bland elever, lärare, skolledare och alla som är intresserade.

En känd dialog mellan Abraham Lincoln och en av hans kabinett medlemmar, efter att kabinett medlemmen sagt –Du kan inte befria slavarna, svarar president Lincoln –nä ”inte än”. Jag kan själv påminna mig många minnesvärda ögonblick där ”inte än” mentalitet förändrat min inställning till många av de utmaningar jag ställts inför.

Men att få till en ”inte än” mentalitet är inte lätt. Det är mycket lättare och går snabbare att inta förhållningssättet ”kan inte” göra något och sedan ge upp. Att ta till sig en ”inte än” mentalitet börjar efter vad jag hoppas på, var och en av oss får, en god natts sömn (8-9 timmar) varpå vi rullar ur sängen för att möta de möjligheter och utmaningar som varje ny dag bjuder på. Föreställ er att börja varje dag som Jessica, som denna unga flicka heter.


 
Vad hindrar var och en av oss från att börja vår dag så som Jessicas? Man behöver naturligtvis inte stå på handfatet och dansa för att utveckla en ”inte än” mentalitet, men det kräver arbete. Och det som forskningen visar är inte ”rocket science”, snarare påminner det oss om att om vi vill uppnå mer som elev, förbättra kvaliteten på vår undervisning, eller våra förmågor som skolledare, så krävs det övning. Ett förhållningssätt tar tid att utveckla och befästa.

Se även

Fixed eller Growth mindset

0 Kommentarer
Forskning
  • Misslyckande ger en möjlighet att växa.
  • Jag kan lära mig att göra vad jag vill.
  • Utmaningar hjälper mig att växa.
  • Min insats och attityd formar min förmåga.
  • Återkoppling ÄR konstruktivt.
  • Jag gillar att prova nya saker.
  • Jag inspireras av andras framgång.

Nyckeln till Growth mindset är självkännedom, att kunna känna igen tankar sprungna ur en fast, statisk, inställning till lärande, och fånga dem innan de slår rot. Med många tankar som rusar genom huvudet kan detta bli en utmaning. Jag rekommenderar starkt att skriva ner saker, och regelbundet ta en stund att mentalt checka med dig själv, som en självhjälpsmetod, det hjälper dig att synliggöra om du har ett mer fast, statiskt tänkesätt eller ett mer dynamisk tillväxttänkesätt.

Mindset, ett begrepp kring en idé, upptäckt av världsberömda Stanford University psykologen Carol Dweck. Årtionden av forskning kring prestation och framgång, har lett till upptäckten av en enkel idé som gör hela skillnaden. I ett fast tänkesätt tror individen att deras grundläggande egenskaper, deras intelligens eller talang, är helt enkelt en fast förmåga. De tillbringar sin tid med att dokumentera sin intelligens eller talang i stället för att utveckla den. De tror också att talang är garant för framgång och att ansträngning är överskattat. Det är fel visar bl. a. Dwecks forskning.

Se även

Förhållningssätt GRIT

0 Kommentarer
Forskning

Thomas Edison skrev mer än 40.000 sidor med anteckningar och gjorde 1000 olika försök innan han slutligen utvecklade en säker och billig elektrisk glödlampa. Lyckligtvis så bidrog alla dessa försök till att  stärkta hans uthållighet. Han såg dessa ”fel” helt enkelt som ett medel att nå målet och gav aldrig upp. ”Vår största svaghet ligger i att ge upp”, sade han. ”Det säkraste sättet att lyckas är alltid att försöka en gång till.” Thomas Edison lär också ha sagt “There’s a way to do it better – find it.”

grit2

Förhållningssätt och goda vanor går att medvetandegöra och utveckla, men framförallt – träna, träna, träna. Se detta klipp!

För att nå sina mål, måste man orka gå långt. Och för att orka gå långt måste man vara ihärdig, ha tåga, vara trägen, kämpa, ha driv, visa sisu, visa lite jädrar anamma…

Rekommenderar följande läsning!

Du är dum – Katarina Gospic vet varför

0 Kommentarer
Forskning

Hur mycket påverkas vi av vår uppväxt och miljö?
Vad är det som gör att folk inte kan bete sig?
Är vi människor ögontjänare som vill bli accepterade av vår sociala grupp, vilken den än är?

Hjärnforskaren Katarina Gospic har utifrån sin forskning en del svar, med bättre kunskap om hjärnan kan vi hejda impulsen att trakassera andra – och även stå emot grupptryck, hävdar hon.

Läs denna intressanta artikel av Behrang Behdjou om Katarina Gospic.

Sämre betyg när sömnen brister

0 Kommentarer
Forskning, Skolutveckling

En studie gjord av norska, amerikanska och svenska forskare visar att de gymnasieelever som gick och lade sig mellan 22 och 23 på vardagskvällar hade ett bättre medelbetyg än de som la sig senare. Ju mindre sömn, desto sämre var betygen, enligt studien som publiceras i Journal of Sleep Research och där nära 8 000 ungdomar ingick. Det visade sig också att betygen påverkades till det sämre om man lade sig betydligt senare på helgerna än på veckodagarna.

”Våra fynd tyder på att tidigare sänggående, och att uppmuntra liknande sömnrutiner under veckan, är viktigt för den akademiska prestationen”, säger huvudförfattaren Marie Hysing i ett pressmeddelande.