Hur mycket påverkas vi av vår uppväxt och miljö?
Vad är det som gör att folk inte kan bete sig?
Är vi människor ögontjänare som vill bli accepterade av vår sociala grupp, vilken den än är?
Hjärnforskaren Katarina Gospic har utifrån sin forskning en del svar, med bättre kunskap om hjärnan kan vi hejda impulsen att trakassera andra – och även stå emot grupptryck, hävdar hon.
En studie gjord av norska, amerikanska och svenska forskare visar att de gymnasieelever som gick och lade sig mellan 22 och 23 på vardagskvällar hade ett bättre medelbetyg än de som la sig senare. Ju mindre sömn, desto sämre var betygen, enligt studien som publiceras i Journal of Sleep Research och där nära 8 000 ungdomar ingick. Det visade sig också att betygen påverkades till det sämre om man lade sig betydligt senare på helgerna än på veckodagarna.
”Våra fynd tyder på att tidigare sänggående, och att uppmuntra liknande sömnrutiner under veckan, är viktigt för den akademiska prestationen”, säger huvudförfattaren Marie Hysing i ett pressmeddelande.
Duktiga lärare löser svåra undervisningssituationer genom ständiga improvisationer och de tar huvudansvaret för relationen till eleven i mötet ansikte mot ansikte. Det visar en avhandlingsstudie med fokus på mötet mellan elever och lärare…
Denna diskussion börjar med att närma sig frågan – Vad kan vi lära oss av att ge LSD till elefanter? Och därifrån bli det bara konstigare. Linderoth undersöker frågor som – Är det möjligt att ha en teori om lärande utan begreppet minne? Varför är de första videospel ett av mänsklighetens viktigaste tekniska revolutioner? Varför är Gibson och Gibson en lämpligare grund än Vygotskij för en marxistisk psykologi? Och vilka är de didaktiska konsekvenser allt detta, varför är affordance viktigt?
