Kategori: Forskning

Vetenskap och forskning för alla lärare!

0 Kommentarer
Forskning, Skolutveckling, Undervisning

Lärare & Forskning i korthet

Vad? En webbplats med vetenskapliga nyheter om undervisning och lärande

För vem? Lärare & Forskning är en webbplats om forskning som ska hjälpa lärare med undervisningsutmaningar.

Varför? Lärarstiftelsen arbetar för att lärarna ska ha möjlighet att vara delaktiga i sin egen yrkesutveckling, i yrkets professionalisering och möjligheten att delta i det offentliga samtalet om skolan. Genom stipendier, bokprojekt och utställningar lyfts lärarnas egna yrkesutveckling och skolhistorien fram.

Till ny sajt

6 tips för bättre inlärning!

Kommentarer är stängda
Forskning, Skolutveckling, Undervisning, Utbildning

I en TED-talk med titeln ”6 Secrets to Learning, Backed by Neuroscience,” delar Dr. Lila Landowski, insikter om hur man kan förbättra inlärningsprocessen. Hon diskuterar sex viktiga ingredienser för ett mer effektivt lärande baserat på neurovetenskap.

  1. Uppmärksamhet: Att ägna fokuserad uppmärksamhet åt en uppgift är avgörande för bibehållandet. Att eliminera distraktioner hjälper till att förbättra inlärningen.
  2. Vakenhet: Att vara alert under inlärning förbättrar minnesretention. Aktiviteter som träning, fokuserade andningstekniker och exponering för lätta stressfaktorer kan öka vakenhet.
  3. Sömn: Sömn är avgörande för minneskonsolidering. Korttidsminnen överförs till långtidsminnen under sömnen. Att prioritera sömn både före och efter inlärning är avgörande.
  4. Upprepning: Upprepning stärker neurala banor förknippade med inlärning. Frekvent övning och upprepning med jämna mellanrum, under flera dagar, hjälper till att skapa bestående minnen.
  5. Pauser: Genom att ta pauser mellan inlärningssessionerna kan hjärnan spela om och förstärka information undermedvetet. Korta pauser på 10-20 minuter förbättrar minnet.
  6. Misstag: Att omfamna misstag frigör neuromodulatorer som förbättrar uppmärksamhet och motivation. Att lära sig av misstag och engagera sig i utmanande uppgifter kan förbättra det övergripande lärandet. Dr. Landowski betonar vikten av att förstå neuroplasticitet, hjärnans förmåga att förändras fysiskt som svar på erfarenhet med bestående förändring, effektiv inlärning. Hon skingrar myten om att vissa individer till sin natur är mer begåvade, och betonar att övning, uthållighet och tidigt lärande bidrar till kompetensutveckling. Genom att införliva dessa neurovetenskapligt stödda strategier i inlärningsprocessen kan individer optimera sin förmåga att lära sig snabbare och mer effektivt.

Det är svårt att aktualisera, praktisera inlärningsmetoder och införliva dem i livet utan ett reellt behov att lära oss något. För individer med en inre motivation att lära och ett mindset att våga, är startsträckan kort och effekten hög. Oavsett förutsättningar är medvetenhet om hur inlärning sker ett steg mot förbättrat lärande.

Till Dr. Lila Landowskis TED-talk

Independent thinking

0 Kommentarer
Forskning

Självständigt tänkande kan läras ut precis som kreativitet eller värderingar kan, inte genom föreläsningar utan genom att främja rätt miljö som leder till utveckling av förmågan hos varje individ. Vi behöver ha fler samtal och färre föreläsningar i klassrummen. Ge eleverna öppna frågor, inte svar. Träna eleverna att svara ”kan det vara såhär… eller jag tror att det är såhär…” Utan att döma, acceptera deras ”jag vet inte” som ett svar. Låt det inte likställas med okunnighet eller dumhet. Intellektuell ödmjukhet ger livslångt lärande. Läs mer här, Every century and every generation has faced changes and new challenges.

Exekutiva förmågor

0 Kommentarer
Forskning, Utbildning

Skolresultat beror på mycket mer än teoretisk begåvning, inget nytt i sig, men blanda inte ihop debatten om svag teoretisk begåvning med debatten om kunskapskraven och läroplanens utformning. Det finns många andra orsaker än låg intelligens till att elever inte når målen, skriver fyra psykologer.

I den senaste läroplanen har särskilt krav på barns exekutiva förmågor, det vill säga att planera, organisera, reflektera och att självständigt utföra skolarbete ökat. Frågan som ställs i denna studie är, har alla barn i grundskolan förutsättningar att klara nuvarande läroplanens krav?

Läs originalstudien i dess helhet här, Läkartidningen. 2018;115:EY3L

Högre utbildning och små länder

0 Kommentarer
Forskning, Utbildning

Huvudsyftet med utbildning idag är att ge eleverna viss specialistkunskap som behövs för ett jobb, och det viktigaste är att förbereda dem för framtida lärande. Att förbereda eleverna för ”livslångt lärande” är mer komplicerat. Det innebär i grunden att skapa en balans mellan teori och praktik. I en världen som kännetecknas av en okänd framtid borde följande förutsättningar vara givna: våra elever måste vara mycket anpassningsbara, flexibla, kreativa, lärande hela livet och oerhört nyfikna. För att ge framtida generationer rätt kompetens och kunskap är det viktigast att inte bara veta hur högre utbildningsinstitut skall ta sig an nya utmaningar, men också veta hur utbildningen skall transformeras.

Artikeln i dess helhet finns att läsa här
e-Journal of The World Academy of Art & Science

Tjockare hjärna ökar förmågan att lära nya språk

Kommentarer är stängda
Forskning

Forskare i Lund har upptäckt en relation mellan hjärnstruktur och förmåga att lära sig ett nytt språk. Ju tjockare hjärnbark försöksdeltagare hade i Brocas område desto bättre var de på att förstå grammatiken i ett påhittat språk som de aldrig hade stött på förut.

– Det har länge varit känt att hjärnan förändras vid inlärning av ett nytt språk men inte hur förhållandet mellan inlärningsförmåga och hjärnans utseende ser ut innan man lärt sig ett nytt språk, säger Mikael Roll, neurolingvist vid Lunds universitet och en av forskarna bakom studien.

Läs gärna hela artikeln

Hjärnan börjar äta sig själv vid för lite sömn

0 Kommentarer
Forskning

Ett team, lett av neurovetenskapsforskaren Michele Bellesi, från Marche Polytechnic University, har kollat på hur vår hjärna reagerar på för lite sömn och har kommit fram till att hjärnan vid för lite sömn börjar att ”äta sig själv”. När vi sover brukar hjärnan arbeta och rensa bort de toxiska biprodukter av de neurala aktiviteter som lämnats kvar under dagen, men forskarna märkte att hjärnan börjar arbeta på ett liknande sätt när vi inte har fått tillräckligt mycket sömn. Denna rensning är däremot inte lika bra för oss som den resning hjärnan gör när vi sover då hjärnan går in i ett slags hyperaktivt läge och börjar ta bort en signifikant mängd neuroner och synoptiska anslutningar. Skadorna av denna rensning kan kanske inte heller vändas med återhämtning av sömn.

Läs gärna hela artikeln här.