One size fits all… Inte alltid!

Att vara sfären bland allt det kantiga har sina fördelar när man har strategier för det. Om strategierna är underutvecklade eller saknas helt blir resan för sfären missförstådd, konfliktfylld och exkluderande.

Fall ett.

Citattecken– Jag frågade eleven -vad tycker du är jobbigast, att gå uppför trappan eller nedför trappan?

…elev, känslostyrd*, utåtagerande och fysisk med bristande kontroll.

Jag ställdes inför en utmaning

Större delen av mellanstadiet ansågs eleven vara mycket aggressiv och svår. Plockades ofta ur klassen och sammanhanget. Jag kom i kontakt med eleven under dennes högstadietid. Eleven lämnade ofta klassrummet eller undervisningssituationen, använde ett mycket ovårdat- och kränkande språk och hade obefintlig tillit till vuxna. Flera gånger per vecka var eleven inblandad, direkt eller indirekt, i konflikter.

Strategin var

  • Lågaffektivt bemötande
  • Undvika starka tillrättavisningar
  • Ta reda på om någon kollega, skolvärd/värdinna eller annan resursperson hade någon form av relation till eleven
  • Ökad samverkan med EHT och vårdnadshavare
  • Ge beröm, trots all uppståndelse pratade eleven med mig, vilket visar på någon form av tillit
  • Sätta upp mål, lång- och kortsiktiga, med fokus på de långsiktiga.
  • Ge eleven ett (1) verktyg för att påbörja en långsiktig beteendeförändring*

Resultatet blev

Tre terminer senare var eleven inblandad i ett fåtal incidenter. Närvaron var bättre och skolresultaten hade ökat. De få incidenter som sedan inträffade var inte eleven ägare till eller indirekt berörd av, det hade snarare karaktären av kompisstöd i fjärde ledet. Strategierna hade gett resultat och eleven upplevdes som väl tillfreds med sin situation.

*För att stärka relationen till eleven började jag medvetet att skapa ett gemensamt språk på elevens villkor. Då eleven var väldigt känslostyrd valde jag att nyttja detta genom att fråga vad eleven tyckte var är jobbigast, att gå uppför trappan eller nedför trappan? (Vi stod i trappan när detta samtal tog vid.) Eleven svarade direkt och spontant att det var jobbigast att gå uppåt. OK, svarade jag, så om du kunde välja varje gång om du skulle gå upp eller ned, så hade du valt ned? -JA svara eleven. -Utmärk svarade jag och avslutade samtalet med lite småprat. Syftet med detta samtal var att ge eleven en visuell och mental bild, ett verktyg som jag visste att vi skulle komma att behöva använda framgent. Vid nästa konflikt länkade jag samman trapp-samtalet med de konsekvenser som tillkom för eleven. Syftet här var att medvetande- och synliggöra att elevens val får olika utfall beroende på vilken väg eleven väljer, nedför – bort från konflikter eller uppför, konsekvenser som blir jobbigare för varje steg som tas.

Till en början förkastade eleven verktyget, tyckte det var löjligt och skulle inte fungera. Jag gav eleven rätt men var noga med att förklara att vi skulle jobba långsiktigt. Väl medveten om att långsiktigt i elevens värld var till nästa konflikt och i min värld, över tid.

En kollega upplyste mig om att eleven hade varit inblandad i en konflikt. När jag pratar med eleven så framkommer det att eleven varit närvarande men valt att ”gå ned för trappan”, det var Kvittot på att verktyget fungerade.

Den andra viktiga fördelen med det här verktyget blev att det i början, vid varje konflikt, var starten till det utredande samtalet klart, …du valde att gå upp för trappan, hur kommer det sig? -Det var en trygghet för eleven.

* Känslostyrt beteende handlar om att låta hur man mår diktera sitt beteende och vilka mål man strävar efter. Känslostyrt beteende innebär att man väntar tills man känner sig mer motiverad eller mindre nedstämd innan man börjar engagera sig i vissa handlingar.

Fall två.

Citattecken– Jag skiter i vänner och jag skiter i dig…

…elev, bytt grundskola flera gånger, bytt gymnasium vid två tillfällen, gick under epitetet ”värstingelev”.

Jag ställdes inför en utmaning

Eleven uteblir från de planerade förmöten inför skolbytet. Utan någon som helst information förutom det ovan nämnda stod eleven utanför mitt klassrum en eftermiddag. Utan att presentera sig stövlar eleven in och sätter sig längst bak i klassrummet. Jag hinner knappt presentera mig själv och önska eleven välkommen till skolan och klassen förrän eleven börja kommentera och klanka ner på en annan eleven i gruppen.

Jag adresserar eleven och påpekar det olämpliga i beteendet och upplyser eleven om att det finns bättre sätt att skaffa vänner på än att börja klanka ner på dem. Eleven svarar mig reflexmässigt med -Jag skiter i vänner och jag skiter i dig så vad tänker du göra -slänga ut mig?

Strategin var

  • Skydda övriga gruppen
  • Visa övriga gruppen att våra spelregler är klara, tydliga och värda att värna om
  • Visa övriga gruppen att alla har rätt att bli respekterade
  • Inte avvisa eleven

Jag förstod omgående att eleven tagit mod till sig, kommit till skolan, ville få en snabb bekräftelse på att eleven inte passa in här heller och var ute efter en ursäkt för att kunna byta skola igen.

Jag förstod också att de övriga i gruppen på olika sätt hade reagerat på det inträffade och de hade massor med funderingar. Scenariot var alltså ett, visa klassen att jag som ytterst ansvarig i salen var lugn och trygg men bestämd i att den typen av beteende inte accepterades och två, inte bekräfta elevens mentala bild av hur den här situationen skulle utfalla. Jag var till varje pris tvungen att undvika att fylla på elevens bekräftelsebehov samtidig som jag inte ville förskjuta eleven eller få eleven att tappa ansiktet eller känna sig utpekad.

Då eleven så tydligt utmanade mig med att jag inte skulle lyckas med att få eleven att lämna salen tvingades jag tänka utanför mina vanliga tankestrukturer, tänka annorlunda. Resultatet blev att jag bad de övriga eleverna i gruppen att gå till matsalen, där vi i lugn och ro kunde avsluta vår lektion, varpå gruppen reste sig och gick. Jag vände mig direkt till den nya eleven och sade att det var trevlig att träffas och att det gick bra att sitta kvar i salen.

Jag gick till matsalen för att prata med eleverna om det inträffade och svara på de frågor och funderingar som fanns. Det var en välfungerande och sammansvetsad elevgrupp med låg tolerans för det de hade bevittnat så det var viktigt att vi hade samsyn kring hur vi skulle agera och förhålla oss till den nya eleven. Efter ca. tio minuter ser jag eleven passera utanför matsalsfönstret och tänker, vad synd jag vill prata med dig innan du ger dig av. Till min förvåning ger sig eleven inte av, utan vankar fram och tillbaka utanför matsalen. När lektionen är slut går jag ut till eleven, vi går ett par varv runt skolan (neutral mark) och pratar om det inträffade.

Så vad hände här?
1. Eleven uppträdde som eleven själv var van vid och kände sig trygg med.
2. Eleven var inställd- och beredd på att få se en lärare explodera.
3. Eleven ville fylla på sitt bekräftelsekapital, även om det inte fanns något positivt i det.

Resultatet blev

1. Eleven fick inte utrymme att agera som eleven var van vid, blev istället helt överrumplad men utan känna sig utsatt.
2. Eleven fick se en lugn, trygg och sansad lärare som bemötte eleven med respekt.
3. Eleven fick bekräftelse men inte på sina villkor, utan på lärarens.

Viktigast av allt, eleven fann sig så småningom väl tillrätta och tog studenten. Resten är historia.

Dessa två fall, hämtade ur personlig erfarenhetsbank, är intressanta ur flera aspekter men framför allt så belyser de hur komplext det är att arbeta med människor. Alla är unika och lever sina unika liv, har olika behov och agerar olika.

Detta kan låta trivialt men ”One size” passar sällan.
Barn och elever har olika behov av ledarskap. Vi märker det hos elever som har svårt att hålla fokus, förstå och följa instruktioner eller agerar utåtriktat i olika situationer.

Generell kompetens om barn och unga- vuxna, individuell kunskap om personens sätt att fungera i olika sammanhang och kunskap om vad lärande är ur ett hjärnforskarperspektiv, skapar väl fungerande pedagogiska strategier för att stödja alla elever. Av läraren krävs det kunskap om hur eleverna fungerar för att kunna hitta nya vägar i ledarskapet.

Hjärnforskningen har slagit fast att kunskap om hur hjärnan fungerar hjälper eleverna till bättre prestationer och mer givande interaktioner i skolan.

Ovan skrivna rader kom till efter att ha läst boken, NÄR MALLEN INTE STÄMMER, Kenth Hedevåg, ISBN 978-91-639-1666-3.
Ett avsnitt som fastnar lite extra är det som lyfter fram vuxnas förmåga att investera i relationer, det vill säga positiva möten med stark tillit och respekt från båda håll.

Boken inleds med olika förklaringsmodeller kring hjärnans funktioner där Hedevåg delar in funktionerna i fyra rubriker: sekreterare, bibliotekarie, chef samt motorik och perception. De två första tillhör system 1 och den tredje, system 2 enligt Kahneman.

Daniel Kahneman och Amos Tversky upptäckte i sin forskning vid Harvard University i USA på 1970-talet att vi människor har två tankesystem. System 1 är intuitivt, emotionellt och till stor del styrt av behov och önskningar. Det fungerar automatiskt och är ständigt aktivt. Det är snabbt och kan få oss att förhasta oss i våra omdömen och beslut. System 2 kräver eftertanke och fungerar därför i regel långsammare.

Pluggtips!

Höstterminens andra vecka är på ingående och därmed läxorna. Det är på sin plats med ett par tips om hur man kan förbättra sin inlärning.

  • Sätt upp mål. Det är lättare att hitta motivation till att lära sig om man sätter upp mål.
    Sov, träna och ät bra. För att hjärnan ska klara alla processer som måste ske för att bilda nya minnen är det viktigt med energi och vila. Se därför till att hålla dig i form och att du får tillräckligt med sömn.
  • Fokusera. Det kan vara svårt när mycket händer runt omkring en. Försök att inte omedelbart titta på och svara på plingen i dina tekniska prylar, lägg undan telefonen. Prioritera skolan när du är där.
  • Sprid ut pluggandet. Inför prov är det viktigt att inte memorera allting dagen före. Då kommer kunskapen bara bli ytlig och glöms lätt bort.
    Gör läxorna tidigt. Skjut inte upp läxorna till det sista du gör innan du somnar för då tar de längre tid och du lär dig troligen sämre.
  • Var rädd om den positiva känslan. När man skapar varaktiga minnen är känslan det kanske allra viktigaste. Man minns bättre om man upplever skolan och inlärningen som positiv.
  • Hjälp varandra. Att ta hjälp av klasskompisarna och till exempel anordna frågesporter tillsammans är bra för inlärningen.
  • Våga misslyckas, det hör till. Läs mer om denna punkt här,

GRIT – Nyckel till framgång


Övriga källor: Lars Olson, hjärnforskare och professor i neurobiologi vid Karolinska institutet och Torkel Klingberg, hjärnforskare och professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet. SVT/vetenskap

Dags igen!

Tips inför start av det nya skolåret!

Sommarlovet är över. Det är dags att tänka på det nya skolåret. Och medan vissa är angelägna om att träffa sina lärare och träffa sina vänner för att berätta om sina sommaräventyr, är andra mer bekymrade över det nya året. Här är några tips för en smidig skolstart, som hjälper dig att undvika stressen och organisera din studiemiljö.

Återgå till rutiner.

Under helgdagar tillåtits  barn ofta vara upp längre på kvällarna, sova länge på dagarna och äta lite av vad de ville när som helst. Det kommer inte att fungera när skolan startar. Du bör återgå till rutiner, ha regelbundna läggtider och tillräckligt med timmar av sömn. Detta kräver naturligtvis flera dagar av ”anpassning”.

Skapa en trevlig studiemiljö.

Några dagar innan skolan börjar, gör en städning av skrivbordet eller den studieplats du föredrar. Gör det till en bekväm plats att göra dina läxor på. Din studieplats bör vara ett tyst, väl upplyst ställe där det känns bra. Samla ihop och ha koll på det skolmaterial, dator och annan utrustning du kommer att behöva för ditt skolarbete.

Ny i klassen.

Börja bygga nya relationer i din nya skolmiljö. Det blir lätt för dig att skaffa nya vänner om du är villig att dela med dig av allt det positiva du har inom dig. Tänk på att följa de regler som gäller i den nya skolan. Dina nya klasskamrater kommer säkert visa dig runt på skolan. Din nya lärare kommer också presentera dig för dina klasskamrater så du kan känna dig lugn över att läraren tar väl hand om dig.

Tidig kontakt – Utveckla dialog.

Om du känner dig ängslig inför det nya skolåret är det väldigt viktigt att prata med dina föräldrar om dina känslor. Be dina föräldrar att ta kontakt med skolan för ett möte innan skolan börjar. Genom dialog kommer vi säkert hitta sätt att hjälpa dig att komma över din ängslan och skapa förtroende. Vi tror på dina förmågor och kommer att vara villiga att hjälpa dig där det behövs. Det är också viktigt att du utvecklar självförtroende och tror på din egen potential, som lärare finns vi där för att hjälpa dig med det.

Undvik, övervinn eventuell stress.

Om du är alltför orolig över att underprestera är det viktig att du bearbeta dina negativa tankar, speciellt om de handlar om att misslyckas i skolan. Utmana dina negativa tankar, tänk på att du är värdefull som person och har drömmar inför framtiden. Din prestation kommer att öka avsevärt när du tänker positivt och när du inte är stressad.

Öva på att sätta upp mål och arbeta mot uppsatta mål.

Finn glädje i att sätta upp mål för dig själv, så att du kan överbrygga dina svagheter och arbeta för att nå din fulla potential. Dina studiemål måste vara realistiska och uppnåeliga. Börja med små steg för att nå högre mål.

Det skall kännas motiverande.

Att uppnå några mål kommer säkert att motivera dig för att nå mer utmanande mål. En annan motiverande faktor skulle vara att förstå att du arbetar främst för dig själv och din framtida karriär. Förutom de externa belöningar som dina föräldrar kan lova dig, måste du förstå, att göra ditt bästa, är din chans till självutveckling. Ha i åtanke att dina framtidsutsikter hänger samman med dina dina betyg.

Inspiration.

Kolla på dessa filmklipp och fundera på vad de kan betyda för dig.

Följ ett eller flera av dessa tips och du kommer att upptäcka en förändring!

Det är den tiden på året igen!

Skolåret är nästan över och sommarlovet är runt hörnet. Var tog de senaste tolv månaderna vägen? Det är så de vuxna ser på tid. Barn tycker, varför tog det så lång tid? Olika åldrar, olika perspektiv. Eleverna längtar vanligtvis till helgerna, lämna tanken på skolarbete, tider, schema och lärare. Det är bara naturligt. Men innan det blir dags för sommarlov och semester skall vi fundera över hur vi skall runda av skolåret. Om ditt barn avslutar grundskolan kommer det att bli extra spännande, nästan ceremoniellt, gymnasiet väntar, en ny spännande tid börjar. Barn i alla åldrar mår bra av beröm, speciellt beröm från vårdnadshavare. Beröm barnets arbetsinsats, dess prestationer och framgångar, det sätter tonen för kommande skolår.

Innan vi går på semester så vill jag tipsa om ett par saker.

  • Diskutera årets höjdpunkter och utvecklingsområden
  • Visa uppskattning, det är alltid någon som hjälpt dig och mig och du och jag har hjälpt någon under läsåret. Förutom det positiva i att visa uppskattning och tacksamhet bidrar det till ökade prestationer.
  • Hur gör vi för att fira förbättring och framgång?
  • Blicka framåt, detta år var kanske inte bland de bästa, mest utmanande eller utmanande så till den grad att det räckte och blev över. Försök att begränsa diskussionen till det positiva, blicka mot ett bättre eller annorlunda nytt läsår.

Hjärnplasticitet

Vår hjärna har en fantastisk förmåga att ändra sin struktur under hela vårt liv. Den anpassar sin struktur efter den miljö vi lever i och de uppgifter vi ställs inför. Det är detta som menas med att hjärnan är plastisk och innebär att vår hjärna omorganiserar sig så att vi som individer hela tiden lär oss nya saker och kan förbättra vår hjärnas funktioner.

Hjärnans plasticitet, förmåga att omforma sig har betydelse i alla stadier i en persons liv, fast på olika sätt. Hjärnan omformas inte bara hos det utvecklande barnet, utan även senare, i vuxen ålder. Det finns en livslång hjärnplasticitet som innebär att hjärnan svarar på den miljö vi lever i och vad vi upplever. Den byggs hela tiden om och formar sig efter hur den används.

Det är idag fastställt att vi kan påverka vår hjärnas plasticitet så frågan blir, vilka förmågor vill vi träna upp? Varje dag, hela livet, bygger hjärnan om sig för att anpassa sig till våra kunskaper, erfarenheter och tankar. Det gör att vi har alla möjligheter att forma hjärnan precis som vi vill ha den. Vill vi ha hjärna som ser nya möjligheter eller hinder?

Vi kan stimulera vår hjärna att vara plastisk och formbar genom att vara fysiskt och mentalt aktiva. Omfattande forskning visar att fysisk aktivitet samt stimulering av våra olika sinnen aktiverar dessa processer som styr hjärnans plasticitet.  Kombinationer av fysisk aktivitet och berikad lärmiljö utgör med stor sannolikhet nyckelkomponenter i ett koncept för långsiktigt god hjärnhälsa och gynnsam inlärning.

Se även

”inte än” mentalitet

Det här blogginlägget skall sporra till att skapa en ”inte än” mentalitet bland elever, lärare, skolledare och alla som är intresserade.

En känd dialog mellan Abraham Lincoln och en av hans kabinett medlemmar, efter att kabinett medlemmen sagt –Du kan inte befria slavarna, svarar president Lincoln –nä ”inte än”. Jag kan själv påminna mig många minnesvärda ögonblick där ”inte än” mentalitet förändrat min inställning till många av de utmaningar jag ställts inför.

Men att få till en ”inte än” mentalitet är inte lätt. Det är mycket lättare och går snabbare att inta förhållningssättet ”kan inte” göra något och sedan ge upp. Att ta till sig en ”inte än” mentalitet börjar efter vad jag hoppas på, var och en av oss får, en god natts sömn (8-9 timmar) varpå vi rullar ur sängen för att möta de möjligheter och utmaningar som varje ny dag bjuder på. Föreställ er att börja varje dag som Jessica, som denna unga flicka heter.


 
Vad hindrar var och en av oss från att börja vår dag så som Jessicas? Man behöver naturligtvis inte stå på handfatet och dansa för att utveckla en ”inte än” mentalitet, men det kräver arbete. Och det som forskningen visar är inte ”rocket science”, snarare påminner det oss om att om vi vill uppnå mer som elev, förbättra kvaliteten på vår undervisning, eller våra förmågor som skolledare, så krävs det övning. Ett förhållningssätt tar tid att utveckla och befästa.

Se även

Skolstart

Du kommer att interagera med många personer på din väg genom årskurserna i skolan. Alla kan lära sig något av alla andra. Det spelar ingen roll hur en persons livssituation är, alla har med sig unika upplevelser, kunskaper och perspektiv på världen. Genom att interagera med andra i skolan kan du skaffa dig värdefull kunskap och information som kommer att hjälpa dig i alla delar av din skolgång och livet i stort. Att samarbeta med andra och ta vara på  mångfald gör det möjligt att förstå att:

  • Din utgångspunkt inte är det enda perspektiv som existerar.
  • Det finns många sätt att lösa problem, beroende på ens perspektiv och erfarenheter.
  • Ibland har människor färdigheter och förmågor som kan överraska och förvåna dig.
  • Då du på förhand inte vet en persons bakgrund eller situation innebär det att du aldrig skall anta något, ställ alltid frågor innan du drar förhastade slutsats.

Se upp för härskartekniker

De fem ursprungliga härskarteknikerna

Osynliggörande: Någon prasslar med ett papper, gäspar eller vänder sig mot någon annan när du pratar. Du blir ignorerad.

Förlöjligande: Genom att exempelvis säga ”lilla vän” eller dra ett skämt på din bekostnad förminskar den som utövar härskartekniker dig.

Undanhållande av information: Det kan vara att de i maktposition på arbetsplatsen tar en öl eller en bastu efter jobbet och fattar informella beslut. När du saknar information kan du känna dig korkad och efter.

Dubbelbestraffning: Vad du än gör får du kommentarer om att det är fel. Går du på ett möte under kvällen försummar du dina barn, stannar du i stället hemma är du oseriös.

Påförande av skuld och skam: Ofta en kombination av förlöjligande och dubbelbestraffning. Exempelvis om du som kvinna utsätts för sexuella trakasserier men får veta att du har dig själv att skylla med anledning av dina kläder.

(Källa: Berit Åhs, professor i socialpsykologi.)

Och tio sätt att hantera och motverka dem

1. Synliggör och beskriv situationen och vad personen gör. Att påtala och synliggöra beteendet är
    ofta det effektivaste sättet att få bukt med det.

2. Tala om hur du upplever beteendet och vilka konsekvenser det medför.

3. Fråga personen vad denne menade med sitt uttalande/beteende och vad denne tänker om
    det hela.

4. Tala om konkret vad du vill att personen gör annorlunda i framtiden.

5. Sök stöd att diskutera dina tankar med någon nära vän eller kollega. Kanske situationen behöver
    uppmärksammas med stöd av chefen?

6. Stötta andra. Alla i en grupp har ansvar för att undvika att härskartekniker befästs. Genom att
    stötta andra som blir utsatta kan du också bidra till att stävja dessa beteenden i en grupp.

7. Ta en titt på dig själv. Inse att vi har olika saker i bagaget som kan göra att vi är extra mottagliga
    för vissa härskartekniker. Det gäller att inte göra sig själv till offer. Kan det vara så att du
    överreagerar, använder egna härskartekniker eller kan du på något sätt motverka att beteendet
    upprepas?

8. Var tydlig med var gränserna går och vilka beteenden som inte är acceptabla, även om du
    riskerar sura miner.

9. Försök förändra oönskade beteenden hos medarbetare genom att ge tydlig feedback – att
    förstärka bra beteenden och försvaga dåliga.

10. Ha koll. Var extra vaksam i vissa situationer, till exempel vid möten. Får alla komma till tals och
      lyssnar de andra? Har någon tendens att avbryta andra gång på gång? Finns det personer som
      ”tar över” andras idéer och gör dem till sina? Spelar någon på sin kvinnlighet/manlighet så       att andra tystnar? Har jag några som ständigt tävlar i fråga om kompetens?