Lärare behöver lära sig

mer om hur hjärnan fungerar!

Lärare behöver lära sig mer om hur hjärnan fungerar, särskilt i förhållande till digitala hjälpmedel. Det menar författaren och journalisten Tomas Dalström – som helst vill se ett totalt mobilstopp i skolan.

Inlärning är en process som tar viktiga delar av hjärnan i anspråk.

– Du kan tänka dig ett timglas. Informationen kommer in där uppe, och sedan mellanlandar den i midjan, det som är arbetsminnet. Det är där inlärning och läs- och skrivprocesser äger rum, det mest krävande arbete hjärnan utför, säger Tomas Dalström.

Han är aktuell med boken ”Din hjärna från 2008 är effektivare en den du har idag. Så kan du återställa den”. Boken baserar sig på internationell forskning.

Tillsammans med Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, har Tomas Dalström skrivit en debattartikel om hur skolan kan arbeta smartare med digitala medier och inlärning, utifrån kunskaper om hur hjärnan och inlärningen funkar.

– Det pratas mycket om pedagogik på lärarutbildningen. Men med kunskap om hur hjärnan fungerar kan vi lärare strukturera arbetet annorlunda, säger Åsa Fahlén.

Hon vill se större inslag av neurovetenskaplig forskning på utbildningen och fortbildning för de lärare som redan är i verksamhet.

Tomas Dalström vill helst av allt se ett totalt mobilförbud på skolan. Han menar att vi var smartare innan 2008, då bredbandet kopplades in i Sverige och vi fick smarta mobiler och sociala medier.

– Hjärnan kräver sammanhållen tid för att du ska lära dig något. Om du tittar på mobilen hela tiden så blir resultatet inte bra. Man kan inte sätta på och stänga av som en lysknapp, säger han.

– Eleverna tycker nog att de kan multitaska, vilket jag menar att de inte kan säger Åsa Fahlén. Om vi inte förklarar för dem hur det funkar, så kan vi inte jobba med undervisning på hjärnans villkor, säger Tomas Dalström.

TOMAS DALSTRÖMS TIPS FÖR EN MER HJÄRNSMART SKOLA

Inför mobilförbud på skolan om telefonen inte ska användas i själva undervisningen. Fäll ner skärmen när datorn inte ska användas. Arbetsminnet och lagringen av kunskap kräver energi hjärnkraft och tid och inlärningsprocessen blir avbruten när vi fokuserar på sociala medier eller annat.

Berätta för eleverna varför de bör undvika att skärma och att inlärning pågår dygnet runt. Det som du har lärt dig programmeras in när du sover och en tonåring behöver mellan 8 och 10 timmars sömn. Den som tittar på surfplatta får svårare att somna på grund av det blå ljuset.

Studiero är A och O. När elever störs i sin läsning av ett stökigt klassrum eller av sin mobiltelefon flyttas uppmärksamheten från texten till det som stör. Det tar tid att komma tillbaka mentalt. Forskning visar att elever som tillbringar mycket tid på Facebook också har sämre resultat i PISA.

Läsning sker bäst på papper – fortfarande. Hjärnan arbetar lättare med naturligt ljus och inte med bakgrundsljus som på en skärm eller i telefonen. Längst i utvecklingen av det naturliga ljuset har läsplattan kommit.

Läs helst på papper, men hellre på dator än på mobilen. Det är dubbelt så svårt att förstå läsning på mobiltelefonen jämfört med på datorn. Det har bland annat med scrollningen att göra, som avbryter läsprocessen.

Ta pauser. Förklara för eleverna att det är viktigt att komma ut ur klassrummet och göra något annat. Hjärnan behöver det för att bearbeta de nya kunskaperna.

Träna på studieteknik som baserar sig på hur hjärnan fungerar.

Förklara hur viktig sömnen är, att det är på natten som hjärnan plockar upp ny kunskap och för över den till hårddisken, det vill säga långtidsminnet.

Artikeln är i stora delar återgiven. Ursprungligen PUBLICERAD 10 MAJ 2017, Skolvärlden
Källa: Tomas Dalström

Se även

”inte än” mentalitet

Det här blogginlägget skall sporra till att skapa en ”inte än” mentalitet bland elever, lärare, skolledare och alla som är intresserade.

En känd dialog mellan Abraham Lincoln och en av hans kabinett medlemmar, efter att kabinett medlemmen sagt –Du kan inte befria slavarna, svarar president Lincoln –nä ”inte än”. Jag kan själv påminna mig många minnesvärda ögonblick där ”inte än” mentalitet förändrat min inställning till många av de utmaningar jag ställts inför.

Men att få till en ”inte än” mentalitet är inte lätt. Det är mycket lättare och går snabbare att inta förhållningssättet ”kan inte” göra något och sedan ge upp. Att ta till sig en ”inte än” mentalitet börjar efter vad jag hoppas på, var och en av oss får, en god natts sömn (8-9 timmar) varpå vi rullar ur sängen för att möta de möjligheter och utmaningar som varje ny dag bjuder på. Föreställ er att börja varje dag som Jessica, som denna unga flicka heter.


 
Vad hindrar var och en av oss från att börja vår dag så som Jessicas? Man behöver naturligtvis inte stå på handfatet och dansa för att utveckla en ”inte än” mentalitet, men det kräver arbete. Och det som forskningen visar är inte ”rocket science”, snarare påminner det oss om att om vi vill uppnå mer som elev, förbättra kvaliteten på vår undervisning, eller våra förmågor som skolledare, så krävs det övning. Ett förhållningssätt tar tid att utveckla och befästa.

Se även

Disciplinproblemen i den svenska skolan

Få saker är så omdebatterade som ordning och reda i våra klassrum. OECD är tydliga med att klassrum som präglas av ordning och arbetsro är relaterade till bättre kunskapsresultat, oavsett den socioekonomiska elevsammansättningen på skolan. Siffrorna talar klarspråk. I den senaste undersökningen uppger var tredje elev att de känner sig störda i sitt arbete av andra elever på nästan alla lektioner.

Läs detta intressanta blogginlägg av Isak Skogstad, ordförande för LÄRARNAS RIKSFÖRBUNDS studerandeförening, i dess helhet.

Sämre betyg när sömnen brister

En studie gjord av norska, amerikanska och svenska forskare visar att de gymnasieelever som gick och lade sig mellan 22 och 23 på vardagskvällar hade ett bättre medelbetyg än de som la sig senare. Ju mindre sömn, desto sämre var betygen, enligt studien som publiceras i Journal of Sleep Research och där nära 8 000 ungdomar ingick. Det visade sig också att betygen påverkades till det sämre om man lade sig betydligt senare på helgerna än på veckodagarna.

”Våra fynd tyder på att tidigare sänggående, och att uppmuntra liknande sömnrutiner under veckan, är viktigt för den akademiska prestationen”, säger huvudförfattaren Marie Hysing i ett pressmeddelande.