Carl H

Inlägg av Carl H

Lärare behöver lära sig

mer om hur hjärnan fungerar!

Lärare behöver lära sig mer om hur hjärnan fungerar, särskilt i förhållande till digitala hjälpmedel. Det menar författaren och journalisten Tomas Dalström – som helst vill se ett totalt mobilstopp i skolan.

Inlärning är en process som tar viktiga delar av hjärnan i anspråk.

– Du kan tänka dig ett timglas. Informationen kommer in där uppe, och sedan mellanlandar den i midjan, det som är arbetsminnet. Det är där inlärning och läs- och skrivprocesser äger rum, det mest krävande arbete hjärnan utför, säger Tomas Dalström.

Han är aktuell med boken ”Din hjärna från 2008 är effektivare en den du har idag. Så kan du återställa den”. Boken baserar sig på internationell forskning.

Tillsammans med Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, har Tomas Dalström skrivit en debattartikel om hur skolan kan arbeta smartare med digitala medier och inlärning, utifrån kunskaper om hur hjärnan och inlärningen funkar.

– Det pratas mycket om pedagogik på lärarutbildningen. Men med kunskap om hur hjärnan fungerar kan vi lärare strukturera arbetet annorlunda, säger Åsa Fahlén.

Hon vill se större inslag av neurovetenskaplig forskning på utbildningen och fortbildning för de lärare som redan är i verksamhet.

Tomas Dalström vill helst av allt se ett totalt mobilförbud på skolan. Han menar att vi var smartare innan 2008, då bredbandet kopplades in i Sverige och vi fick smarta mobiler och sociala medier.

– Hjärnan kräver sammanhållen tid för att du ska lära dig något. Om du tittar på mobilen hela tiden så blir resultatet inte bra. Man kan inte sätta på och stänga av som en lysknapp, säger han.

– Eleverna tycker nog att de kan multitaska, vilket jag menar att de inte kan säger Åsa Fahlén. Om vi inte förklarar för dem hur det funkar, så kan vi inte jobba med undervisning på hjärnans villkor, säger Tomas Dalström.

TOMAS DALSTRÖMS TIPS FÖR EN MER HJÄRNSMART SKOLA

Inför mobilförbud på skolan om telefonen inte ska användas i själva undervisningen. Fäll ner skärmen när datorn inte ska användas. Arbetsminnet och lagringen av kunskap kräver energi hjärnkraft och tid och inlärningsprocessen blir avbruten när vi fokuserar på sociala medier eller annat.

Berätta för eleverna varför de bör undvika att skärma och att inlärning pågår dygnet runt. Det som du har lärt dig programmeras in när du sover och en tonåring behöver mellan 8 och 10 timmars sömn. Den som tittar på surfplatta får svårare att somna på grund av det blå ljuset.

Studiero är A och O. När elever störs i sin läsning av ett stökigt klassrum eller av sin mobiltelefon flyttas uppmärksamheten från texten till det som stör. Det tar tid att komma tillbaka mentalt. Forskning visar att elever som tillbringar mycket tid på Facebook också har sämre resultat i PISA.

Läsning sker bäst på papper – fortfarande. Hjärnan arbetar lättare med naturligt ljus och inte med bakgrundsljus som på en skärm eller i telefonen. Längst i utvecklingen av det naturliga ljuset har läsplattan kommit.

Läs helst på papper, men hellre på dator än på mobilen. Det är dubbelt så svårt att förstå läsning på mobiltelefonen jämfört med på datorn. Det har bland annat med scrollningen att göra, som avbryter läsprocessen.

Ta pauser. Förklara för eleverna att det är viktigt att komma ut ur klassrummet och göra något annat. Hjärnan behöver det för att bearbeta de nya kunskaperna.

Träna på studieteknik som baserar sig på hur hjärnan fungerar.

Förklara hur viktig sömnen är, att det är på natten som hjärnan plockar upp ny kunskap och för över den till hårddisken, det vill säga långtidsminnet.

Artikeln är i stora delar återgiven. Ursprungligen PUBLICERAD 10 MAJ 2017, Skolvärlden
Källa: Tomas Dalström

Se även

Hjärnplasticitet

Vår hjärna har en fantastisk förmåga att ändra sin struktur under hela vårt liv. Den anpassar sin struktur efter den miljö vi lever i och de uppgifter vi ställs inför. Det är detta som menas med att hjärnan är plastisk och innebär att vår hjärna omorganiserar sig så att vi som individer hela tiden lär oss nya saker och kan förbättra vår hjärnas funktioner.

Hjärnans plasticitet, förmåga att omforma sig har betydelse i alla stadier i en persons liv, fast på olika sätt. Hjärnan omformas inte bara hos det utvecklande barnet, utan även senare, i vuxen ålder. Det finns en livslång hjärnplasticitet som innebär att hjärnan svarar på den miljö vi lever i och vad vi upplever. Den byggs hela tiden om och formar sig efter hur den används.

Det är idag fastställt att vi kan påverka vår hjärnas plasticitet så frågan blir, vilka förmågor vill vi träna upp? Varje dag, hela livet, bygger hjärnan om sig för att anpassa sig till våra kunskaper, erfarenheter och tankar. Det gör att vi har alla möjligheter att forma hjärnan precis som vi vill ha den. Vill vi ha hjärna som ser nya möjligheter eller hinder?

Vi kan stimulera vår hjärna att vara plastisk och formbar genom att vara fysiskt och mentalt aktiva. Omfattande forskning visar att fysisk aktivitet samt stimulering av våra olika sinnen aktiverar dessa processer som styr hjärnans plasticitet.  Kombinationer av fysisk aktivitet och berikad lärmiljö utgör med stor sannolikhet nyckelkomponenter i ett koncept för långsiktigt god hjärnhälsa och gynnsam inlärning.

Se även

”inte än” mentalitet

Det här blogginlägget skall sporra till att skapa en ”inte än” mentalitet bland elever, lärare, skolledare och alla som är intresserade.

En känd dialog mellan Abraham Lincoln och en av hans kabinett medlemmar, efter att kabinett medlemmen sagt –Du kan inte befria slavarna, svarar president Lincoln –nä ”inte än”. Jag kan själv påminna mig många minnesvärda ögonblick där ”inte än” mentalitet förändrat min inställning till många av de utmaningar jag ställts inför.

Men att få till en ”inte än” mentalitet är inte lätt. Det är mycket lättare och går snabbare att inta förhållningssättet ”kan inte” göra något och sedan ge upp. Att ta till sig en ”inte än” mentalitet börjar efter vad jag hoppas på, var och en av oss får, en god natts sömn (8-9 timmar) varpå vi rullar ur sängen för att möta de möjligheter och utmaningar som varje ny dag bjuder på. Föreställ er att börja varje dag som Jessica, som denna unga flicka heter.


 
Vad hindrar var och en av oss från att börja vår dag så som Jessicas? Man behöver naturligtvis inte stå på handfatet och dansa för att utveckla en ”inte än” mentalitet, men det kräver arbete. Och det som forskningen visar är inte ”rocket science”, snarare påminner det oss om att om vi vill uppnå mer som elev, förbättra kvaliteten på vår undervisning, eller våra förmågor som skolledare, så krävs det övning. Ett förhållningssätt tar tid att utveckla och befästa.

Se även

Fixed eller Growth mindset

  • Misslyckande ger en möjlighet att växa.
  • Jag kan lära mig att göra vad jag vill.
  • Utmaningar hjälper mig att växa.
  • Min insats och attityd formar min förmåga.
  • Återkoppling ÄR konstruktivt.
  • Jag gillar att prova nya saker.
  • Jag inspireras av andras framgång.

Nyckeln till Growth mindset är självkännedom, att kunna känna igen tankar sprungna ur en fast, statisk, inställning till lärande, och fånga dem innan de slår rot. Med många tankar som rusar genom huvudet kan detta bli en utmaning. Jag rekommenderar starkt att skriva ner saker, och regelbundet ta en stund att mentalt checka med dig själv, som en självhjälpsmetod, det hjälper dig att synliggöra om du har ett mer fast, statiskt tänkesätt eller ett mer dynamisk tillväxttänkesätt.

Mindset, ett begrepp kring en idé, upptäckt av världsberömda Stanford University psykologen Carol Dweck. Årtionden av forskning kring prestation och framgång, har lett till upptäckten av en enkel idé som gör hela skillnaden. I ett fast tänkesätt tror individen att deras grundläggande egenskaper, deras intelligens eller talang, är helt enkelt en fast förmåga. De tillbringar sin tid med att dokumentera sin intelligens eller talang i stället för att utveckla den. De tror också att talang är garant för framgång och att ansträngning är överskattat. Det är fel visar bl. a. Dwecks forskning.

Se även

Förhållningssätt GRIT

Thomas Edison skrev mer än 40.000 sidor med anteckningar och gjorde 1000 olika försök innan han slutligen utvecklade en säker och billig elektrisk glödlampa. Lyckligtvis så bidrog alla dessa försök till att  stärkta hans uthållighet. Han såg dessa ”fel” helt enkelt som ett medel att nå målet och gav aldrig upp. ”Vår största svaghet ligger i att ge upp”, sade han. ”Det säkraste sättet att lyckas är alltid att försöka en gång till.” Thomas Edison lär också ha sagt “There’s a way to do it better – find it.”

grit2

Förhållningssätt och goda vanor går att medvetandegöra och utveckla, men framförallt – träna, träna, träna. Se detta klipp!

För att nå sina mål, måste man orka gå långt. Och för att orka gå långt måste man vara ihärdig, ha tåga, vara trägen, kämpa, ha driv, visa sisu, visa lite jädrar anamma

Rekommenderar följande läsning!

Skolstart

Du kommer att interagera med många personer på din väg genom årskurserna i skolan. Alla kan lära sig något av alla andra. Det spelar ingen roll hur en persons livssituation är, alla har med sig unika upplevelser, kunskaper och perspektiv på världen. Genom att interagera med andra i skolan kan du skaffa dig värdefull kunskap och information som kommer att hjälpa dig i alla delar av din skolgång och livet i stort. Att samarbeta med andra och ta vara på  mångfald gör det möjligt att förstå att:

  • Din utgångspunkt inte är det enda perspektiv som existerar.
  • Det finns många sätt att lösa problem, beroende på ens perspektiv och erfarenheter.
  • Ibland har människor färdigheter och förmågor som kan överraska och förvåna dig.
  • Då du på förhand inte vet en persons bakgrund eller situation innebär det att du aldrig skall anta något, ställ alltid frågor innan du drar förhastade slutsats.

Disciplinproblemen i den svenska skolan

Få saker är så omdebatterade som ordning och reda i våra klassrum. OECD är tydliga med att klassrum som präglas av ordning och arbetsro är relaterade till bättre kunskapsresultat, oavsett den socioekonomiska elevsammansättningen på skolan. Siffrorna talar klarspråk. I den senaste undersökningen uppger var tredje elev att de känner sig störda i sitt arbete av andra elever på nästan alla lektioner.

Läs detta intressanta blogginlägg av Isak Skogstad, ordförande för LÄRARNAS RIKSFÖRBUNDS studerandeförening, i dess helhet.

Se upp för härskartekniker

De fem ursprungliga härskarteknikerna

Osynliggörande: Någon prasslar med ett papper, gäspar eller vänder sig mot någon annan när du pratar. Du blir ignorerad.

Förlöjligande: Genom att exempelvis säga ”lilla vän” eller dra ett skämt på din bekostnad förminskar den som utövar härskartekniker dig.

Undanhållande av information: Det kan vara att de i maktposition på arbetsplatsen tar en öl eller en bastu efter jobbet och fattar informella beslut. När du saknar information kan du känna dig korkad och efter.

Dubbelbestraffning: Vad du än gör får du kommentarer om att det är fel. Går du på ett möte under kvällen försummar du dina barn, stannar du i stället hemma är du oseriös.

Påförande av skuld och skam: Ofta en kombination av förlöjligande och dubbelbestraffning. Exempelvis om du som kvinna utsätts för sexuella trakasserier men får veta att du har dig själv att skylla med anledning av dina kläder.

(Källa: Berit Åhs, professor i socialpsykologi.)

Och tio sätt att hantera och motverka dem

1. Synliggör och beskriv situationen och vad personen gör. Att påtala och synliggöra beteendet är
    ofta det effektivaste sättet att få bukt med det.

2. Tala om hur du upplever beteendet och vilka konsekvenser det medför.

3. Fråga personen vad denne menade med sitt uttalande/beteende och vad denne tänker om
    det hela.

4. Tala om konkret vad du vill att personen gör annorlunda i framtiden.

5. Sök stöd att diskutera dina tankar med någon nära vän eller kollega. Kanske situationen behöver
    uppmärksammas med stöd av chefen?

6. Stötta andra. Alla i en grupp har ansvar för att undvika att härskartekniker befästs. Genom att
    stötta andra som blir utsatta kan du också bidra till att stävja dessa beteenden i en grupp.

7. Ta en titt på dig själv. Inse att vi har olika saker i bagaget som kan göra att vi är extra mottagliga
    för vissa härskartekniker. Det gäller att inte göra sig själv till offer. Kan det vara så att du
    överreagerar, använder egna härskartekniker eller kan du på något sätt motverka att beteendet
    upprepas?

8. Var tydlig med var gränserna går och vilka beteenden som inte är acceptabla, även om du
    riskerar sura miner.

9. Försök förändra oönskade beteenden hos medarbetare genom att ge tydlig feedback – att
    förstärka bra beteenden och försvaga dåliga.

10. Ha koll. Var extra vaksam i vissa situationer, till exempel vid möten. Får alla komma till tals och
      lyssnar de andra? Har någon tendens att avbryta andra gång på gång? Finns det personer som
      ”tar över” andras idéer och gör dem till sina? Spelar någon på sin kvinnlighet/manlighet så       att andra tystnar? Har jag några som ständigt tävlar i fråga om kompetens?

Du är dum – Katarina Gospic vet varför

Hur mycket påverkas vi av vår uppväxt och miljö?
Vad är det som gör att folk inte kan bete sig?
Är vi människor ögontjänare som vill bli accepterade av vår sociala grupp, vilken den än är?

Hjärnforskaren Katarina Gospic har utifrån sin forskning en del svar, med bättre kunskap om hjärnan kan vi hejda impulsen att trakassera andra – och även stå emot grupptryck, hävdar hon.

Läs denna intressanta artikel av Behrang Behdjou om Katarina Gospic.