Allsidig utveckling

Slöjd

Skolämnet slöjds främsta värde ligger inte i dess omedelbara nytta – även om tillfredsställelsen i att kunna skapa, framställa och uttrycka sig med föremål inte skall underskattas. Det är inte heller görandet i sig som är det centrala. Inte ens materialkännedom och vana vid att hantera enkla redskap och verktyg är tillräckligt för att motivera slöjdens plats på schemat. Ämnets ställning bygger snarare på dess bidrag till en allsidig personlig utveckling och utvecklingen av förmågor som alla människor har användning av (Skolverket, 2011b, s. 6)

CitatteckenGenom slöjdämnet skapas en helhet mellan alla sinnen, uttrycksformer och ger möjlighet för eleven att lära sig saker på olika sätt!

slojd_ny

Slöjdämnet bidrar till elevernas allsidiga utveckling genom att öva upp deras skapande, manuella, kognitiva och kommunikativa så väl som teoretiska förmåga. Utbildningen i slöjd skall utveckla medvetenhet om estetiska värden, hur materialval, bearbetning och konstruktion påverkar slöjdalstrets funktion och hållbarhet. Det skall vidare ge kunskaper om miljö- och säkerhetsfrågor och förståelse för resurshushållning. I slöjden får eleverna ta eget ansvar för hela sitt arbete från en idé till ett färdigt föremål. De får lösa problem, använda tidigare kunskaper och upptäcka hur materialet fungerar. Eleverna lär sig att samarbeta och att hjälpa varandra.

CitatteckenEleverna har fått ett ökat ansvar för att förmedla vad de lärt sig, därför är kommunikationen med hjälp av tal eller skrift viktig för bedömningen och blir därför även framträdande i undervisningen.

Slöjdprocesser

”Kännetecknande för ämnet slöjd är elevernas delaktighet i framställningsprocesser, från start, idé till avslut, resultat” I processerna ingår följande delar som behövs och som löper som en röd tråd genom alla kunskapsområden eleven genomför.

CitatteckenSlöjdundervisningen skapar medvetenhet om arbetsprocessers betydelse för lärande och förståelse, samtidigt som positiva upplevelser av slöjdarbete lyfter elevers självkänsla.

I slöjden används både händer och hjärna d.v.s. teori och praktik, i parallella processer mot gemensamma mål. Det är ett förlopp som stärker både den mentala och konkreta förmågan till företagande och till personlig utveckling.

tree

”- Man måste uppleva. Om jag beskriver skapandet med ord så räcker inte det med någon vetenskaplig logik, orden måste användas mer som bilder – som myter, sagor, lyrik. Den logiska kunskapen gör mig inte ett dyft mer kreativ än tidigare.” (Matti Bergström)

left_vs_right

Vilka riktlinjer kan hjärnforskningen ge skolan för att den på bästa sätt skall utveckla barnhjärnan för kommande behov? Enbart inlärning av den kunskap vi i dag har om vår omvärld och om oss själva hjälper inte. Eftersom vi inte vet exakt vad som behövs för framtiden måste vi se till att vi utvecklar en kreativ förmåga att hantera oväntade situationer.

Genom att skolledare och lärare tar hjärnforskningen till hjälp finns möjligheten att utveckla en skola för vår tid, som kännetecknas av snabba förändringar och ett starkt flöde av ny information.

Hjärnforskningen visar nämligen att om hjärnan belastas med alltför stora mängder kunskap per tidsenhet kan inte denna kunskap behandlas effektivt. Detsamma gäller små mängder information. Det finns alltså en övre och en undre gräns för hjärnans ”kunskapstolerans”. Både monotoni och övertryck skadar hjärnans förmåga till kunskapsbehandling. Resultatet blir att koncentrationsförmåga, värderingsförmåga och kreativitet sjunker och att kunskapsfientlighet uppstår.

CitatteckenKreativitet kommer från att leta efter det oväntade och kliva utanför din egen erfarenhet.
– Masaru Ibuka

Detta betyder att nutidens västerländska kunskapsskola, där målet är att ge barnen största möjliga mängd fakta, måste byta inriktning. Vi lever i en ”informationsålder”, men borde vara på väg mot en ”värdeålder”, eftersom ett urval av värderingar blir det viktigaste även för barn. Därför måste vi bort från en skola med katederundervisning, där eleverna inte får reflektera över vad de tycker om undervisningen. Våra barn tycker inte om kunskapsskolan utan trivs vid sina datorer, där de fritt får välja den kunskap och de värden de vill. Och till slut väljer de flesta alltid rätt! På detta sätt räddar de oss från att bli ”värdeinvalider”*, en utbredd social sjukdom som är ödesdiger för mänskligheten.

*”Värdeinvalider” – Professor Matti Bergström använde begreppet redan i mitten av 1990-talet i sin bok ”Neuropedagogik, en skola för hela hjärnan” – kan vara individer som inte fått möjlighet att utveckla förmågan att uppskatta, värdesätta och ta ansvar för sig själva, sin omgivning och världen individen lever och verkar i.

CitatteckenSlöjd är mänsklighetens äldsta kunskapsform.

Forskning vid Helsingfors universitet visar att för att barnhjärnan skall utvecklas på bästa sätt behöver skolan arbeta med två områden i undervisningen: kunskapsinlärning, lära sig att lära och kreativ förmåga, att kliva utanför den egna erfarenhetzonen.

InformationDen vänstra hjärnhalvan är logisk, analytisk och linjär. Om du domineras av vänster hjärnhalva så räknar du ut saker och ting enligt en vis ordning, följdriktning. Den ena idén följer på den andra i logiska steg och leder slutligen fram till en slutsats eller ett annat alternativ, ett så kallat konvergent tänkande. Den vänstra hjärnhalvan är rationell, objektiv och verklighetsanknuten. Den högra hjärnhalvan däremot är intuitiv, holistisk och icke-linjär, det vill säga den gör så att du intuitiv ser hur saker och ting hänger ihop. Den högra hjärnhalvan gör att du ser fler möjliga slutsatser och alternativ, ett så kallat divergent tänkande.

Tio kännetecken för lyckade kunskapsområden

Förhållandet mellan lyckade kunskapsområden, aktörer och världar i slöjdpedagogisk praktik. (En artikel av Juha Hartvik och Mia Porko-Hudd om forskningsbaserad lärarfortbildning i slöjd)
Förhållandet mellan lyckade kunskapsområden, aktörer och världar i slöjdpedagogisk praktik. (En artikel av Juha Hartvik och Mia Porko-Hudd om forskningsbaserad lärarfortbildning i slöjd)

1. Eleverna tillverkar sådant som har en nytta i vardagen. Produkter tar form genom att eleverna jobbar utgående från egna idéer och tillverkar alster som har relevans i elevernas vardagsvärld.

2. Självständigt slöjdande, läraren stiger till sidan och eleven klarar av att självständigt utföra en stor del av de moment som ingår i slöjdandet som helhet. En rimligt utmanande slöjdprocess blir en upptäcktsresa för eleven.

3. Lyckas väcka elevernas skaparglädje, eleven närmar sig slöjdandet på ett experimentellt och prövande sätt.

4. Slöjdande där alla elever har reella möjligheter att lyckas. En exemplifiering av detta är att läraren kan forma lämpligt stora ämnesteknologiska utmaningar för elevernas slöjdande.

5. Ämnesintern integrering där läraren lyckas forma kunskapsområden där många olika materialområden ingår.

6. Att föra in nya material och tekniker till slöjdprocesserna kan leda till lyckade kunskapsområden.

7. Hitta innehåll som ligger i tiden eller använd bekanta områden på ett nytt och tidsenligt sätt.

8. Läraren upplever egen inspiration och har möjlighet att jobba med områden man själv är entusiastisk för.

9. Kunskapsområden där eleverna kan samarbeta och lära av varandra.

10. Att eleverna med stolthet kan visa vad de åstadkommit samt att hemmen ger en form av yttre positiv uppskattning av det som görs i slöjdämnet.

CitatteckenEn hand som arbetar skapar en hjärna som tänker!

 Felaktiga eller förlegade synsätt

Slöjdämnet förknippas alltjämt och allt för ofta med felaktiga eller förlegade synsätt, exempelvis att slöjd är ett roligt men inte ett viktigt eller nyttigt ämne. ”Tur” att slöjdämnet finns, då kan eleverna göra något annat, underförstått något enklare. Många tror att slöjd är ett enbart praktiskt ämne. Detta samtidigt som kursplanen både i innehåll och gällande de förmågor slöjdämnet syftar till att utveckla hos eleverna, beskriver ämnet som ”intellektuellt och manuellt arbete i förening”, som kommunikations- och uttrycksmedel. Slöjden är ett sätt att tänka och uttrycka sig!

Det är djupt olyckligt att slöjd­undervisningen fortfarande och ofta diskuteras ut­ifrån vad eleverna gör, och inte utifrån vad de lär sig. Det är emellertid positivt att förändringarnas vind så smått börjar blåsa i annan riktning.

CitatteckenDet är viktigare att uppmärksamma elevernas lärande i görandet än görandet i sig!

Nu när entreprenörskap, kreativitet, initiativ- och samarbetsförmåga osv. lyfts fram som viktiga kompetenser, så sker det väldigt sällan med koppling till skolans slöjdämne. Om entreprenöriellt lärande är viktigt och en angelägenhet för skolan så borde slöjdämnet stå i främsta ledet. Eftersom ämnets ställning bygger på dess bidrag till en allsidig personlig utveckling och utvecklingen av förmågor, att utveckla självständighet, problemlösande förmåga, ansvarstagande, nyfikenhet och kreativitet, något som alla människor har användning av.

Begreppet slöjd finns omtalat redan på 1300-talet i Östgötalagen och står för slughet, flitighet, skicklighet, klokhet, flinkhet, att vara hantverksskicklig, konstfärdig och påhittig. Begreppet slöjd är således ingen modefluga, utan något som vi skall vara rädda om, för vem vill inte vara allsidig!?

CitatteckenSäga vad man vill om svensk skola och vår, som det påstås, konstant sjunkande plats i kunskapshierarkin. När det gäller ett ämne är vi i alla fall en spjutspetsnation. Tillsammans med våra finska grannar är vi tveklöst världsledande – i slöjd!